Kina är stötestenen i Taiwans presidentval

av Gordana Malešević

Det omstridda Taiwan går till parlaments- och presidentval i januari. Valet kan bli en indikator på om Taiwan i framtiden orienterar sig mer mot Kina eller USA. 

”Stå emot annekteringen av Taiwan!” lyder slagorden på affischer och flygblad runt om i Kaohsiung, den näststörsta staden i Taiwan – som officiellt går under benämningen Republiken Kina, inte att förväxlas med Folkrepubliken Kina. Sedan i våras ordnas demonstrationer mot den kinesiske presidenten Xi Jinpings avsikt att tillämpa samma princip mot Taiwan som den som bedrivs gentemot Hongkong och Macao: ”ett land, två system”. 

I januari 2019 sa Xi att ”Taiwan behöver förenas med Folkrepubliken Kina” och sedan dess har ansträngningar för att knyta starkare band till de folkvalda i Taiwan ökat. Den sittande taiwanesiska presidenten, Tsai Ing-Wen (bilden), replikerade då att Taiwans 23 miljoner medborgare inte har någon önskan att ge upp landets självstyre samt att ”Folkrepubliken Kina behöver utveckla ett demokratiskt system”. Kaohsiungs borgmästare, Han Kuo-Yu, däremot gick Xi till möttes och träffade officiella representanter för Kina. Nu är Han Kuo-Yu Nationalistpartiets presidentkandidat i valet den 11 januari och många taiwaneser är rädda för att affärsmannen Han kan låta Xis önskan bli verklighet. Ordförande för Taiwans förbund för mänskliga rättigheter, Chiu Eeling, hävdar ”att borgmästarens officiella möten med förbindelserepresentanterna kan vara en illegal handling”, men än så länge har det påståendet inte stått i vägen för Hans kandidatur.

Kina införlivar Taiwan på världskartan

Under våren gick det ett ramaskri på London School of Economics (LSE). Studenter från Kina protesterade mot en skulptur; en jordglob där Kina återgavs i gult medan Taiwan återgavs i rosa. Och de fick gehör. Benämningen ”Republiken Kina” togs bort och Taiwan färglades i gult, samma färg som Folkrepubliken Kina. LSE är ett bland många företag, institutioner och myndigheter som efter påtryckningar från den kinesiska statsmakten under de senaste åren har ändrat inställning/benämning. Flygbolaget SAS har slutat att benämna Taiwan som ett eget land på sin hemsida och svenska Skatteverket har ändrat från ”Republiken Kina” till ”Taiwan, provins i Kina” i folkbokföringen, för att nämna några exempel.

Taiwans historia skiljer sig dock från både Hongkongs och Macaos. 1997 överlämnades Hongkong till Kina, efter 156 år som brittisk koloni. Hongkong blev därmed underställt den kinesiska statsmakten, men med tillåtelse att behålla sitt kapitalistiska system, sin samhällsordning och de medborgerliga fri- och rättigheterna i ytterligare minst 50 år, enligt principen ”ett land, två system”. Macao koloniserades av portugiser 1557. Efter militärkuppen och revolutionen i Portugal 1974 erbjöds Kina att ta över Macao men avböjde. 1987 enades företrädare för Kina och Portugal om att Macao skulle bli del av Kina, som ”särskild administrativ region”, en lösning som liknar Hongkongs.

Sedan kinesiska nationalister 1949 tog makten över de öar som i dag utgör Republiken Kina, efter att ha förlorat inbördeskriget mot kommunisterna, gör Kina anspråk på Taiwan som en av sina provinser. Taiwan hade plats i FN, inklusive i säkerhetsrådet, och företrädde Kina fram till oktober 1971 då världssamfundet ändrade sin inställning och med två tredjedelar av rösterna erkände Folkrepubliken Kina som ”den enda legitima representanten för Kina”. Sedan dess har Taiwan varit relativt isolerat diplomatiskt, men lyckats hänga med i utvecklingen i världshandeln och klarat sig bra ändå. Det övergick till tung industri på 1970-talet, till datorteknik på 1990-talet, blev en av de så kallade tigerekonomierna och är i dag en ledande tillverkare av högteknologiska varor.

Få länder står emot Kinas press

Vid sitt besök i Taipei under hösten sade Guatemalas tillträdande president Alejandro Giammattei att landet ”står vid Taiwans sida och kommer att fördjupa sin relation med Republiken Kina”. Till skillnad från en rad andra länder har Guatemala motstått Kinas press under det gångna året. El Salvador, Panama, Salomonöarna, Burkina Faso, med flera, har sagt upp sina diplomatiska förbindelser, och i dag har bara 15 länder diplomatiska förbindelser med Taiwan. I Afrika är det endast eSwatini (tidigare Swaziland) och i Europa endast Vatikanstaten.

Parallellt med att den kinesiska statsmakten har sett till att skulpturer på andra länders territorium ändrats och fått länder att säga upp sina diplomatiska förbindelser med Taiwan, har den framställt en känsla av gemenskap mellan de kinesiska folken. Men känslan av gemenskap är långt ifrån ömsesidig. Visserligen har många taiwaneser en känsla av släktskap och gemenskap med de kinesiska folken, men flertalet skyr enpartisystemet och den auktoritära ledningen i Folkrepubliken Kina.

Under 2015 förhandlade president Ma Ying-Jeou och Nationalistpartiet, som innehade regeringsmakten, fram nya handelsavtal med Kina bakom lyckta dörrar. Partiets brist på öppenhet och allt starkare band till Folkrepubliken Kina ledde till stora folkliga protester och 2016 till förlust av presidentposten och till majoriteten i den lagstiftande församlingen. Demokratiska framstegspartiet vann egen majoritetsregering och partiets presidentkandidat Tsai Ing-Wen vann 56,1 procent av rösterna och blev därmed president med stor marginal. Det var första gången som en kvinna tillträdde presidentposten och den andra gången i landets historia som en kandidat från Demokratiska framstegspartiet gjorde det.

Till skillnad från sina företrädare har Tsai försökt minska Taiwans ekonomiska beroende av Kina, som än i dag är landets största handelspartner. Hon har stärk urfolkens rättigheter, infört riktlinjer för att minska diskrimineringen av kvinnor på arbetsmarknaden, fått igenom en lag om rätt till samkönade äktenskap, byggt ut handelsrelationerna med andra länder i regionen samt stärkt Taiwans kontakter med lika tänkande demokratier. Och fler än Folkrepubliken Kina har ökat sitt engagemang i frågor som rör Taiwan.

”EU och Taiwan delar värderingar”

EU är Taiwans största utländska investerare. 16 av medlemsländerna har inofficiell representation i Taipei, däribland Finland och Sverige. Länderna har handels- och kulturutbyten, akademiska samarbeten och parlamentariska kontaktern. Enligt skriften EU-Taiwan relations 2019 ”delar EU och Taiwan värderingar gällande frihet, demokrati, mänskliga rättigheter, rättstatprincipen och jämlikhet med respekt för mångfald”. 

Därutöver har Taiwan en robust relation med USA. Taiwan är USA:s nionde största handelspartner och USA är Taiwans andra största handelspartner. I april, vid ett högtidlighållande av den amerikanska förordningen Taiwan Relations Act:s 40-årsdag, sa president Tsai att ”USA och andra länder med liknande värdegrund hjälper Taiwan eftersom de ser att Kina inte endast hotar ett land eller ett sätt att regera, utan också vår känsla av kollektiv säkerhet och gemensamma värderingar och intressen”. Presidenten tog även upp frågan om nationell säkerhet, Huawei och 5G-nätet. Hon sa att USA, Taiwan och andra länder behöver ”omskapa tillgången till nyckelteknologier, infrastruktur och annat, för att de inte ska hamna i fel händer”. 

USA verkar ha gått Tsai till mötes. I november fick Taiwan sin cybersäkerhet testad, i ett första någonsin säkerhetssamarbete mellan USA och 14 andra länder. Syftet var att upptäcka och stänga bakdörrar som kan läcka känslig information. Nu hjälper USA:s inofficiella representation i Taipei till vid utvecklingen av ett cybersäkerhetscenter i Taiwan. 

Kina och USA den avgörande frågan

President Tsai har beskrivit 2020 års president- och parlamentsval som ”en kamp om frihet och demokrati”. Ett av hennes främsta budskap är att ”försvara Taiwans suveränitet gentemot Kina”. Nationalistpartiets kandidat, Han Kuo-Yu, som av flera inhemska politiska kommentatorer beskrivs som en populist och liknas vid Donald Trump, har å sin sida lovat att förbättra kontakterna med Beijing och ”få fart på landets och alla taiwaneser ekonomi”.

Opinionsundersökningar visar en ledning för president Tsai. Hon får stöd av närmare 50 procent, medan Han får omkring 38 procent i de senaste mätningarna. De visar även att den sittande presidenten har folkets stöd när det gäller frågan om Xis önskan att införliva Taiwan i Kina. Mer än 80 procent av taiwaneserna är emot att principen ”ett land, två system” ska tillämpas i Taiwan. Stödet för Tsai har ökat under hösten, vilket inhemska politiska kommentatorer menar beror på taiwanesernas stöd för demokratiaktivisterna i Hongkong. Även Kinas vikande ekonomiska tillväxt kan påverka väljarna, och få de väljare som hittills sett Kina som en tillförlitlig handelspartner att omvärdera sina ställningstaganden. 

Utgången i valet är ändå inte självklar. I förra årets lokalval röstade en stor andel på andra partier än de två största, Demokratiska framstegspartiet och Nationalistpartiet. Tsais parti förlorade många platser. Några väljare var missnöjda med partiets reformagenda, andra med att agendan drar ut på tiden. Det betyder att Demokratiska framstegspartiet måste presentera en ny reformstrategi för att behålla egen majoritetsregering och och Tsai behöver i sin tur, om hon blir omvald, en egenmajoritetsregering för att kunna hålla sina vallöften.

 

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.