Ny Tid på konkursens rand

av Janne Wass

2016 var ett ödesår för Ny Tid, som bland annat ledde till byte av tidningens utgivare och beklagliga nedskärningar.

Hösten 2015 bröt jag samman framför min dator. Knappt ett år hade gått sedan vi med sådan glädje och tillförsikt firat Ny Tids 70-årsjubileum och skålat för den nya månadstidningen. Nu satt jag och försökte få ihop en budget för 2016. Tårarna droppade ner på tangetbordet då jag läste resultatet av mina ansträngningar. Enligt mina mest optimistiska kalkyler skulle vi göra ett underskott på 25 000 euro. De realistiska kalkylerna visade ett underskott på 50 000 euro. Detta med en budget på totalt omkring 200 000.

”Högmod går före fall” heter det enligt den klassiska klichén, och visst kändes det som en total kollaps att på ett halvt år gå från pulserande stolthet till ren och skär desperation. Strax efter att vi med pompa lanserat tidningsreformen, meddelade Vänsterförbundet att det på grund av sitt dåliga riksdagsval 2015 drog bort presstödet från alla vänstertidningar i landet, med undantag för partispråkröret Kansan Uutiset. För Ny Tids del gällde det en inkomst på kring 30 000 euro årligen. Några månader senare fick vi ett brev från Skatteverket som retroaktivt avkrävde understödsföreningen Tigern obetald skatt på över 20 000 euro. Till detta tillkom Ny Tids kroniska verksamhetsunderskott på cirka 10 000–20 000 euro årligen, en summa som vanligtvis hade täckts av årliga inbetalningar av Tigern rf till utgivaren Tigertext Ab. Plötsligt satt vi alltså där med ett gapande hål i ekonomin, stort som två helstidsanställdas årslöner.

Allmännyttig eller ej?

Bakgrunden till problemet med skattmasen låg i dåvarande utgivaren, det läsarägda bolaget Tigertext Ab:s halvofficiella juridiska status som ”icke-vinstdrivande, allmännyttigt bolag”. Statusen var ett resultat av en armbrytning med Skatteverket i samband med bolagets grundande kring 1990, och resulterade bland annat i att Ny Tid kunde anställda civiltjänstgörare och ta emot donationer skattefritt.

2015 bedrev den finska staten ett ambitiöst program mot den grå ekonomin, och bilan föll hårt mot sådana storkapitalister som pizzaföretag och antikvariat. I samband med detta utfördes uppenbarligen även en granskning av kulturtidskrifter och andra liknande banditer. Tigern rf hade grundats 1987, i första hand för att fiska fram presumtiva aktieägare i det framtida bolaget Tigertext Ab och förbereda grundandet av den nya utgivaren. Föreningen ”återupplivades” i 2000-talets början för att fungera som en understödsförening för Ny Tid, som med hjälp av intäkter från medlemsavgifter, donationer, försäljningar och jippon kunde täcka eventuella underskott i Tigertext Ab:s bokslut. Eftersom Tigertext Ab klassificerades som ett allmännyttigt bolag, betalades aldrig någon skatt på pengatransaktionerna mellan Tigern och Tigertext. Det här vaknade skattmasen till år 2015, och ställde sig skeptiskt till att ställningen ”allmännyttigt bolag” hade förlänats en tidningsutgivare som sålde sina alster på fria marknaden. I retrospekt kan man ge Skatteverket rätt, rent juridiskt.

Hela Tigern stormar

Här började en av de mest upprivande perioderna i Tigerns 30-åriga historia, och lika heta har knappast känslorna gått sedan 1980-talet då Nils Torvalds ledde en arbetsgrupp som i praktiken utredde en upplösning av Ny Tid i sin dåvarande form. Tigertext Ab och redaktionen förordade nu att föreningen Tigern skulle överta utgivaransvaret för Ny Tid. Några styrelsemedlemmar och funktionärer i Tigern – om inte motsatte sig förslaget, så hade åtminstone starka reservationer. Dels var reservationerna rent principiella: Myndigheterna skulle inte tillåtas på detta sätt köra över en liten, ideell vänsterförening. Dels var de juridiska: Kunde en förening ens ge ut en tidning på fria marknaden och fungera som arbetsgivare? Och vilka eventuella juridiska följder skulle detta ha för föreningens styrelsemedlemmar, till exempel i fråga om en konkurs eller eventuella rättsfall? Reservationerna var, sett i backspegeln, nyttiga, eftersom de gjorde att organisationsreformen blev grundligt utredd och förberedd.

2016 blev ett turbulent år med många möten, redogörelser och stadgeändringar. Att säga att öppen konflikt rådde i Tigern är att överdriva, men det fanns starka åsikter, och ibland flammade känslorna upp på möten och i mejltrådar. Arbetet ledde till sist till att Tigern rf den 1.1.2017 övertog utgivaransvaret för Ny Tid och blev således också arbetsgivare för fem anställda. Såtillvida var beslutet okontroversiellt att Tigern redan tidigare var majoritetsägare i Tigertext Ab.

Kampen går vidare

Denna manöver löste inte Ny Tids ekonomiska trångmål på lång sikt, men bidrog åtminstone till att de pengar som läsarna donerade till tidningen inte i framtiden skulle rinna ut i byråkratin av rent juridisk-tekniska orsaker. Däremot tvingades Tigerns styrelse att som pinfärsk arbetsgivare skära ned i Ny Tids kostnader, vilket i praktiken betydde att tidningens deltidsanställda producent måste sägas upp efter samarbetsförhandlingar, och en rad övriga osthyvelsåtgärder vidtogs.

Med mycken kreativitet och vissa knepiga beslut har Ny Tids ekonomi för närvarande satts i någotsånär balans. Jag har inte drivits till sammanbrott på länge. Att Ny Tid nu också får statligt stöd för sin publikation av webbnyheter har även hjälpt till med att stabilisera ekonomin. Men problemet med sjunkande prenumerationssiffror och stigande kostnader kvarstår.

I 75 år har Ny Tid överlevt stormiga slitningar inom vänsterrörelsen, redaktionssekreterarens död knall och fall på redaktionstrappan, rättegångar, Sovjetunionens fall och utgivaren DFFF:s upplösning, slopandet av finska statens presstöd, plötsligt bortfall av närmare hälften av annonsintäkterna, införandet av prenumerationsmoms, förlusten av partistöd och tillslag av skattemyndigheterna. Till och med Hufvudstadsbladets stöld av vår marknadsföringsslogan. En av de största orsakerna till att Ny Tid finns i dag är stödet från våra läsare. Låt 2020 bli året då ni hjälper till att sprida tidningen, jagar nya prenumeranter och skriver in er i utgivarföreningen Tigern, så ska vi se till att det blir ett 100-årsjubileum. För att citera hädangångne Claes Andersson: ”Ny Tid ska aldrig dö!”

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.