Slavarbetet bakom Amazons globala framgång

av Janne Wass

Bildbud som kissar i bilen för att hinna med leveranserna och lagerarbetare vars kroppar slits ut av den omänskliga arbetstakten. Så beskrivs arbetet på näthandeln Amazon, som två år i rad utnämnts till USA:s värsta arbetsplats. Det finlandssvenska Förlaget M ”tvärbromsar” i förhandlingarna om samarbete med bolaget efter frågor från Ny Tid.

Den 4 augusti meddelade näthandelsjätten Amazon att den kommer att öppna en svensk webbsida och etablera ett stort lager i Sverige. Med största sannolikhet kommer sajten, eller systersajter, att betjäna alla nordiska länder i sinom tid. I september uppgav Svenskfinlands två stora bokförlag, Schildts & Söderströms (S&S) samt Förlaget M för Hufvudstadsbladet att de förhandlar om samarbete med Amazon Sverige.

För konsumenterna i Norden betyder den nya tjänsten, och framför allt det nya lagret i Eskilstuna, att de kan börja ta del av den snabba leverans som blivit Amazons trumfkort i länder som USA, Storbritannien och Tyskland. Men det finns många orsaker till att förhålla sig kritiskt till den amerikanska webbhandelsgigantens intåg i Norden – inte minst dess många dokumenterade brott mot arbetarskydd och -rättigheter – till och med mot mänskliga rättigheter.

Amazon grundades 1994 i USA av affärsmannen Jeff Bezos, i dag en av världens rikaste personer. Ursprungligen fokuserade bolaget på bokförsäljning på nätet, och Bezos mål var att det skulle bli världens största bokhandel. I dag är det målet uppnått. Förutom fysiska böcker, säljer Amazon e-böcker via sin app Kindle, ljudböcker via Audible och streamade filmer och tv-serier via Amazon Prime. På sin webbplattform säljer bolaget inte längre bara böcker, utan så gott som allt mellan himmel och jord, och har även köpt upp bland annat spelbolaget Twitch och varuhuskedjan Whole Foods. Amazons största produktgrupp är numera hemelektronik.

Amazon står idag för uppemot 50 procent av all näthandel i USA, kring 40 procent av all näthandel i Tyskland och en ansenlig del av näthandeln i länder som Storbritannien, Japan, Spanien och Frankrike.

För stor för att nobba?

En av farhågorna inför Amazons Sverigelansering är att dess dominerande marknadsställning kan ta kål på många svenska och nordiska aktörer inom detalj- och häthandeln. Till exempel ett företag som Adlibris kommer i Amazon att få en tuff konkurrent. Med risk för att bli utkonkurrerade väljer också många företag att samarbeta med Amazon, även om det kan leda till att att de blir tvungna att dumpa sina priser. Logiken är lite densamma som att de finlandssvenska bokförlagen har sett sig tvungna att gå med i streamingtjänster för ljudböcker, även om inkomsterna per ”såld” bok via dem blir minimala, säger Mari Koli som är vd för S&S.

– Vårt uppdrag är att sprida finlandssvensk litteratur, och vi måste vara där kunderna befinner sig.

Små förlag som S&S och Förlaget M riskerar enligt Koli att marginaliseras om de inte håller sig framme på de globala plattformarna som i allt högre grad tar över den nätbaserade bokhandeln.

Fackfientligt bolag

Ett dilemma för alla som samarbetar med Amazon är ändå bolagets rykte då det gäller behandlingen av dess arbetstagare. Amazon motarbetar aktivt sina anställdas rätt att bilda eller gå med i fackföreningar, och det finns flera dokumenterade fall av att anställda som aktiverat sig för fackanslutning blivit uppsagda på lösa grunder. Läckta e-postmeddelanden avslöjar att Amazons ledning uppmanar sina mellanchefer och dotterbolag att motarbeta försök till organisering bland arbetarna, eftersom det ”inte är i bolagets bästa intresse”.

Utan facklig organisering är det också svårt för de anställda att ta tag i de omänskliga arbetsförhållanden som råder på många håll inom Amazons produktions- och distributionskedja. För att tillverka sin egen elektronik, till exempel den röststyrda virtuella assistenten Alexa, använder sig Amazon av den kinesiska underleverantören Foxconn. Det var i Foxconns fabriker som 14 anställda begick självmord genom att hoppa från fabrikstaken år 2010 efter att de redan dåliga arbetsförhållandena ytterligare hade försämrats. Foxconns reaktion var att installera skyddsnät under taken.

Dödsfall och skador

Det är inte bara kinesiska underleverantörer som fått kritik. Lagerarbetare i USA och Storbritannien vittnar om horribla arbetsförhållanden och låga löner (eller löneförhöjningar som på samma gång innebär slopande av övriga förmåner – så att arbetare i slutändan får mindre i handen än före löneförhöjningen). Amazon följer nitiskt upp sina arbetstagares effektivitet, och förutsätter en arbetstakt som gör att många anställda inte hinner eller vågar ta lunch- eller toalettpauser. Den wallraffande journalisten James Bloodworth avslöjade 2018 att lagerarbetare i Storbritannien kissade i flaskor för att inte behöva gå på toaletten. Samma år uppdagades att ambulanser kallats till Amazons lagerbyggnader i Storbritannien över 600 gånger under de tre gångna åren. Siffror från USA visar att dubbelt så många arbetsrelaterade skador rapporteras från Amazons lager än genomsnittet på liknande arbetsplatser.

En amerikansk vakthundsorganisation lade 2018 bolaget på en lista över de farligaste arbetsplatserna i landet efter sju dödsfall i Amazons lager under fem års tid, och bolaget toppade samma lista även 2019, då med 13 dödsfall sedan 2013. Vid allvarliga olyckor och sjukdomsfall uppmanas de anställda att inte ringa nödnumret, utan kontakta Amazons egen sjukvårdspersonal, vilket har lett till dödsfall som man misstänker att kunde ha undvikits om ambulans genast hade tillkallats. I fjol uppdagades ett fall där en lagerarbetare i Ohio blivit tillsagd av Amazons hälsovårdpersonal att återvända till jobbet fast han hade bröstsmärtor. Han dog senare på dagen av en hjärtinfarkt – han låg enligt utsago i 20 minuter på lagergolvet innan någon tog notis om honom. Under coronaepidemin har åtminstone åtta Amazonanställda dött av covid-19, och anställda har strejkat på grund av att de upplever att deras arbetsgivare inte tar deras säkerhet i beaktande.

I Storbritannien betalar Amazon ställvis så låga löner att vissa anställda i Skottland har valt att tälta utanför lagren under vintern för att de inte har råd att åka kollektivt. Amazons bilbud tvingas själva betala hyra och bensin för paketbilarna de använder, och många äter lunch och gör sina behov i bilen för att hinna med arbetstakten.

Förlaget M utreder

Människorättsorganosationen Oxfam har avslöjat direkta människorättsbrott i produktionskedjan för Amazons dotterbolag Whole Foods. Och det är inte bara aktivister som oroar sig över arbetsförhållandena på Amazon. Tim Bray, en av bolagets mest ansedda ingenjörer och vice vd för Amazon Web Services, sade upp sig i början av maj i protest mot Amazons behandling av sina anställda. I detta läge ligger alltså finlandssvenska S&S och Förlaget M i förhandlingar om att inleda samarbete med Amazon.

Efter att ha tagit del av Ny Tids frågor och bakgrundsmaterial, uppger ändå Förlaget M:s vd Fredrik Rahka per mejl att förlaget ”beslutat att tvärbromsa i förhandlingen med Amazon”. Rahka säger att Förlaget M ska ”ta en allvarlig diskussion med [Amazons] representant om arbetssäkerhet på deras lager, arbetsförhållanden på bolaget, samt hur Amazon samarbetar med lokala fackförbund och agerar enligt arbetslagstiftning i de länder där de är aktiva.”

Rahka preciserar i sitt svar inte vilka besked Amazons representant skulle behöva ge för att förlaget ska gå vidare i förhandlingarna, men säger att ”Förlaget naturligtvis [väljer] vem vi arbetar med. Det är viktigt att vi aktivt arbetar enligt våra värderingar — för en bättre framtid.”

Problematiken utbredd

S&S vd Mari Koli sticker inte under stol med att förlaget, om samarbete inleds, indirekt också bär moraliskt ansvar för missförhållandena på Amazon.

– Men det samma gäller ju också andra globala aktörer vars tjänster S&S och även till exempel Ny Tid använder sig av, som Google eller Facebook; Facebook har ju till exempel fått mycket kritik för spridning av falska nyheter och hatretorik.

Men det går väl ändå inte riktigt att jämföra med de missförhållanden i arbetsförhållandena som Amazon gör sig skyldiga till? Amazon befinner sig ju nog där i en helt egen kategori?

– Jo, så är det nog. Men jag menar att den etiska problematiken är densamma, och det är något som berör oss alla, företag och konsumenter av globala nättjänster.

Koli säger att diskussionen om missförhållandena på den globala marknaden är viktig, delvis just för att det är så svårt för den enskilda konsumenten att avgöra när man stöder oetisk verksamhet. Då man köper spanska tomater i snabbköpet är det svårt att kolla upp under vilka förhållanden de är producerade, och ibland finns det bara dåliga alternativ att välja mellan.

Marginallitteraturen hotad

Ett argument för att gå in i samarbete med Amazon är att ”alla andra också gör det”, och att det skulle vara ödesdigert att ställa sig utanför, eftersom det inte går att konkurrera med jätten i fråga om räckvidd.

– Risken är att om de finlandssvenska förlagen lämnar sig utanför samarbetet med Amazon, så blir vi osynliggjorda, och då blir det väldigt svårt för oss att utföra vårt uppdrag, att sprida finlandssvensk litteratur, säger Koli.

Om alla bokförlag väljer att inte samarbeta med Amazon, så försvinner ju det här problemet. Har S&S inlett en diskussion med övriga finländska förlag om att ställa sig utanför?

– Nej, det har vi inte gjort. Jag tror inte att Amazon ännu har inlett några förhandlingar med finskspråkiga förlag. Dessutom kan vi rent juridiskt inte heller gemensamt besluta om att ställa oss utanför, eftersom det skulle klassas som kartellverksamhet, utan beslutet måste nog tas självständigt på alla förlag. Vi måste agera i enlighet med den existerande lagstiftningen.

Däremot, säger Koli, har hon tagit kontakt med Förläggareföreningen i Finland och sagt att ärendet om Amazons inträde på den finländska marknaden måste tas upp också ur ett etiskt perspektiv på föreningens nästa styrelsemöte. Koli är också medlem i styrelsen.

Rent ekonomiskt menar Koli att det är möjligt att S&S kunde klara sig även utan samarbete med Amazon. Försäljningen av finlandssvensk skönlitteratur, i synnerhet mer marginell dito, kan ändå enligt henne lida svårt om den inte finns på de plattformar som merparten av de potentiella kunderna använder. Och Amazon är omåttligt populärt.

Är det inte lite bakvänt om ett företag börjar sälja sina produkter via en etiskt tvivelaktig samarbetspartner och sedan skyller på kunderna för att de köper produkterna via den samarbetspartnern? Det är väl ändå företaget som har ansvar för vem det samarbetar med?

– Nej, jag vill absolut inte skylla på kunderna. Det jag försöker säga är att vi alla sitter i samma båt, företag och konsumenter. Det är en mycket komplicerad situation, och för tillfället har jag fler frågor än svar.

Ett bredare samhällsproblem

De finlandssvenska förlagen är otvivelaktigt i en knepig situation, så att säga i ändan av en lång samhällelig utveckling som tillåtit Amazon att bli så dominerande som de är, delvis på grund av sin brutala behandling av arbetarna på fabriksgolvet. Som Koli påpekar är Amazon inte det enda multinationella bolaget som missköter sig i fråga om arbetarrättigheter – men har blivit särskilt uppmärksammat för att det tagit den sweatshop-praxis som råder i många låglöneländer till sina logistikcentraler och lager i länder som USA, Storbritannien och Tyskland.

Att Amazon skulle kunna trampa på facket i Sverige i samma utsträckning som i övriga länder är osannolikt – den nordiska fackrörelsen är för stark för det. När Fredrik Rahka på Förlaget M hör sig för med en representant för Amazon, kommer han antagligen att få svaret att Amazon kommer att samarbeta med svenska fack och följa all svensk lagstiftning angående arbetsplatssäkerhet och arbetarrättigheter. Och kanske blir Sverige undantaget som bekräftar regeln för Amazon. Men som Mari Koli- på S&S säger:

– Om vi går med i Amazon Sverige, så stöder vi ju, indirekt, också internationella Amazon.

Diskussionen om utnyttjande av arbetare i närmast slavlika förhållanden har i och med Amazons lansering i Norden blivit aktuell också på våra breddgrader. Om den nu har det – i den offentliga debatten, både i Sverige och Finland har den här biten av Amazonlanseringen förblivit i skymundan, vilket torde bevisas av Förlaget M:s plötsliga skrämselhicka över Ny Tids frågor.

– Inte har det ju förts en samhällsdiskussion om de här sakerna, och många kanske inte känner till dem överhuvudtaget, avslutar Mari Koli.

Foto: Chris Watt

Läs också: Var ska jag köpa mina böcker?

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.