Vätgas är en hundraåring på vift som gör comeback i ny form. Förespråkarna tror att vätgas kan axla en av huvudrollerna i klimatspelet genom sin förmåga att minska koldioxidutsläpp i atmosfären. I vintras undertecknade Finland och 21 andra EU-länder EU:s projekt för vätgasekonomi. I nuläget utformas Finlands strategi, med målet att användning av ren vätgas kan bidra till ett koldioxidneutralt Finland år 2035. Men hur når Finland målet och vilka är riskerna?
Väte har använts industriellt i över 100 år. Idag används väte framför allt till att tillverka ammoniak, gödsel, metanol och väteperoxid, som är viktiga råvaror för en mängd olika kemiska produkter. Vidare används väte i oljeraffinaderier.
Vätgas har ändå nyligen uppmärksammats för sin förmåga att minska koldioxidutsläpp i atmosfären och för att det går att producera väte på koldioxidfria sätt och har därför nått nyhetsrubriker världen över.
Något förenklat används kolväte med låg kolhalt, för att ersätta väte med ett större koldioxidavtryck och därmed går det att minska koldioxidutsläppen. För att väte ska bidra till klimatneutralitet måste vätet bli kolvätefritt.
Enligt Europeiska kommissionen kan storskalig distribution av rent väte vara nyckeln till att uppnå klimatmål och minska utsläppen av växthusgaser på ett kostnadseffektivt sätt.
Vätgasbilarna har potential
Idag står väte ändå bara för en blygsam bråkdel av den globala energimixen, som till stor del domineras av fossila bränslen, särskilt naturgas eller kol, med årliga utsläpp på 70–100 miljoner ton koldioxid inom EU-regionen.
Väte har under historien sett flera vågor av potential för utveckling, men inget genomslag har ännu skett. Det här vet ingen bättre än Clas Palmberg, vd för Woikoski, ett finländskt familjeföretag inom gasindustrin. Det var Woikoski som för snart 100 år sedan byggde Finlands första vätgasbil. Uppfinningen av vätgasbilen kom till på grund av brist på vanligt bränsle då bensinen ransonerades under 1920- och 1930-talet i Finland. Vätgasbilar är ett miljövänligt alternativ till elbilar.
Men det skulle dröja ända till början av 2000-talet innan Woikoski gick i dessa fotspår och satsade på vätgas för bilar. Tre tankstationer byggdes i Sverige och Finland, för vätgasbilar och en vätgasbil köptes in från Korea till Finland och en truck som gick på vätgas införskaffades från Italien.
– Men projektet blev för dyrt, de kostade bolaget miljoner och problemet är att det inte går att tanka en vätgasbil i dagens Finland, säger Palmberg.
I Sverige ligger man däremot lite före i utvecklingen vad gäller tankstationer för vätgasbilar. Sverige var det första landet i världen som öppnade en tankstation som erbjöd vätgas till sina kunder. Det finns cirka 12 tankstationer för vätgasbilar runt om i Sverige och 15 till planeras.
Planen är att börja använda vätgas brett inom transportsektorn i Sverige, som ett komplement till elbilar drivna på elbatterier. Vätgas skulle driva framför allt bussar, tåg, fartyg och lastbilar, och både Volvo och Scania utvecklar för närvarande vätgas lastbilar för tunga långväga transporter. Elbilar skulle därmed användas för mera vardagligt bruk. Dock är det inte helt okomplicerat att rulla ut planen på fler tankstationer med vätgas i arktiskt klimat, det vet Boh Westerlund, grundare och VD för Oazer i Sverige.
– Vi är den enda leverantör som kan erbjuda tankstationer för vätgas som fungerar i arktiska förhållanden. De stationer som etablerats i Europa och vissa delar av Sverige är anpassade för maximalt tjugo minusgrader.
Oazer har lyckats anpassa sina tankstationer till temperaturer ner till trettio minusgrader eller kallare. Westerlund förklarar att kylan kan påverka tätningarna och fukt fryser.
Nuvarande åtgärder är otillräckliga
Men låt oss ta ett steg tillbaka i tiden, till hösten 2020 i Finland. I Miljö- och klimatministeriets rapport konstateras att Finland inte kan uppnå målet att bli ett koldioxidfritt samhälle år 2035 med de nuvarande och de planerade åtgärderna.
”Med de åtgärder som redan genomförts för att minska utsläppen kommer Finlands utsläpp uppskattningsvis att uppgå till 39 miljoner ton CO2-ekv. år 2035. En minskning på cirka 46 procent jämfört med 1990. Med de planerade, men ännu inte genomförda åtgärderna kommer utsläppen uppskattningsvis att uppgå till 36 miljoner ton CO2-ekv. år 2035”, skriver Miljö- och klimatministeriet på sin hemsida.
Finland borde komma ner till cirka 21 miljoner ton CO2-ekv. år 2035, alltså med hjälp av nya åtgärder åstadkomma en utsläppsminskning på ytterligare 15 miljoner ton.
Blicken riktas mot nya innovationer eller nygamla innovationer som bland annat vätgas för att påskynda övergången till koldioxidneutralitet. Den 17 december 2020 undertecknar Finland och 21 andra EU-länder, inklusive Norge, EU:s projekt för vätgasekonomi för att påskynda övergången till produktion och användning av rent väte.
Vätgasen i Finland
Vätgasstrategin blir en del av Finlands Energi- och klimatstrategi som fortfarande är under uppbyggnad och som ska bidra till att landet blir koldioxidneutralt år 2035.
– Vätgas ska på sikt minska koldioxidutsläppen inom både energiindustrin, metallindustrin, den kemiska industrin, skogsindustrin och transportsektorn, säger Janne Peltola- på Arbets- och näringsministeriet.
Stålindustrin kan använda vätgas både i processen och som bränsle för uppvärmning och raffinaderierna kan för att minska utsläppen byta fossila gaser mot vätgas i produktionen.
Men utmaningarna är också många, förklarar Peltola.
– Trots att förnybar energi och elektrolysörerna fallit i pris så är det fortfarande dubbelt så dyrt med vätgas. Ett annat hinder är att det idag inte finns tillräckligt med förnybar el för att täcka behoven för grön vätgas.
Finland har i jämförelse med sina nordiska grannländer höga elmarknadspriser. Landet behöver fler vindkällor på mark och till havs, vilket är en av hörnstenarna i produktion av koldioxidsnålt väte på lång sikt.
Foto: Reimond Spekking
Läs också:
– Christin Sandberg: Hur grön är EU:s gröna giv?
– Janne Wass: Vätgasrevolution med många aber
