Kina och USA i fokus i Taiwans president- och parlamentsval

av Gordana Malešević

De unga väljarnas frustration och de höga levnadskostnaderna kan komma att påverka valresultatet.

 

De taiwanesiska väljarna kommer att göra mer än att välja både landets nästa president och lagstadgade församling när de går till valurnorna den 13 januari. De kommer även att sätta kursen för USA:s, de nordiska ländernas och EU:s relation till Kina och därigenom påverka ländernas och unionens politik och ekonomi. Därutöver har frågan om Taiwan ska stärka banden till Kina eller om Taiwan ska stärka sin identitet och suveränitet i och med det kommande valet fått sällskap av frågor som rör Taiwans relation till USA.

På regeringspartiets, Demokratiska framstegspartiets (DPP:s) valaffischer står det ”Demokrati eller autokrati”. På Kuomintangs (KMT:s), det största oppositionspartiets står det ”Fred eller krig”. Taiwanesiska folkpartiet (TPP) och dess presidentkandidat, Ko Wen-je, kampanjar i sin tur för ”Ett inkluderande Taiwan”.

Enligt flera tidiga opinionsundersökningar fick Ko stort stöd av unga väljare, i vissa undersökningar betydligt större stöd än KMT:s presidentkandidat. Det tycks som att de två största partierna, DPP och KMT (även kallat Nationalistpartiet) inte har tagit lärdom från lokalvalen i november 2022, då partierna inte fick de ungas röster.

 

USA:s makt

Närmare 19 miljoner av Taiwans 23 miljoner invånare är röstberättigade. En tredjedel av dem är mellan 20 (åldern då man blir röstberättigad) och 39 år. Många unga vuxna säger att de inte är representerade av DPP och KMT, att det politiska och ekonomiska läget gör dem maktlösa och att de vill ge TPP och presidentkandidaten Ko en chans.

”Man måste kunna göra mer än överleva”, är en återkommande förklaring. Många säger också att DPP och KMT har en polariserande retorik och en beskrivning av verkligheten som de inte känner igen.

TPP har i nuläget endast 5 mandat i parlamentet, KMT har 38 och DPP 61 mandat och egen majoritetsregering.

Den sittande presidenten, DPP:s Tsai Ing-wen, kan inte väljas om. Antalet väljare som är missbelåtna med att USA under Tsais och DPP:s ledning har fått allt större inflytande över Taiwans utveckling har ökat det senaste året.

KMT och dess presidentkandidat Hou Yu-ih, tidigare polis, borgmästare i Nya Taipei och chef för polismyndigheten, kan vinna på detta, men Hou har långt ifrån hela partiet bakom sig. Att partiet har tagit ställning för ett nära och pragmatiskt samarbete med den kinesiska statsmakten är något Hou har tagit avstånd från. Under valkampanjen har han därtill lovat att han kommer prioritera frågor gällande mänskliga rättigheter för taiwanesiska medborgare i Kina.

Det faktum att Hou kritiseras öppet av tidigare högt uppsatta partikamrater har skapat osäkerhet bland partiets trogna väljare, och bland andra väljare som är missnöjda med DPP:s starka band till USA. Dessa väljare är rädda för att DPP:s nära relation med USA, och konflikten mellan USA och Kina, ökar risken för en kinesisk militär invasion.

 

Radikalitet tonas ner

Inte heller DPP:s presidentkandidat, Lai Ching-te, tidigare parlamentariker och borgmästare i Tainan, nu vice-president, har hela sitt parti bakom sig. DPP växte visserligen fram ur landets demokratirörelse, men flera högt uppsatta medlemmar anser att Lai är för radikal i sin vilja att utropa Taiwan till en självständig nation. De är rädda för att hans presidentskap skulle förvärra den redan spända relationen till statsmakten i Kina. Partikamraternas kritik har lett till att Lai under valkampanjen har tonat ned sina långsiktiga planer för Taiwan.

TPP:s presidentkandidat, Ko Wen-je, professor och tidigare läkare, bildade partiet i hopp om att få röster från de väljare som är missnöjda med DPP men inte vill rösta på KMT.

Innan Ko inledde sin valkampanj gjorde han ett tre veckor långt besök i USA och har, liksom Lai, sagt att han vill ”värna de grundläggande demokratiska värderingar som dagens Taiwan är byggt på”. Han har även sagt att ”Taiwan måste förbereda sig för krig genom att öka anslagen till försvarsmakten, allt medan landets representanter upprätthåller en god ton i sin kommunikation med Kina” samt ”status quo i relationen till Kina kan vara nödvändig, men självständighet är den enda realistiska utvecklingen för Taiwan”.

 

Makt över politik

Närmare två månader efter att de politiska partierna hade valt sin presidentkandidat meddelade företagsmagnaten Terry Gou att han, som oberoende, kandiderar till presidentvalet. Gou har inte någon politisk erfarenhet, men den finansiering som krävs för att kunna driva en valkampanj. Han lovade ”att skapa fred i Taiwansundet för kommande femtio åren och lägga grund för ömsesidigt förtroende mellan de två sidorna”.

Därpå tog oppositionspartiernas valstrategi en ny vändning. Under drygt en månad visade det sig att KMT och TPP är mer intresserade av att komma till makten än att tala om den politik som de vill föra. De meddelade att de skulle föra en gemensam valkampanj och välja en gemensam presidentkandidat för att säkra ett maktskifte.

Men det var mycket väsen för ingenting. De två partierna och presidentkandidaterna hade svårt att enas om en gemensam politisk plattform och i slutet på november valde de att fortsätta var för sig, samtidigt som Gou annullerade sin kandidatur.

 

Kina vill påverka

Parallellt har den sittande regeringen återkommande varnat för att Taiwans medborgare dagligen utsätts för olika sorters påverkanskampanjer som är organiserade av den kinesiska enpartistaten och har som mål att påverka valutgången – i förlängningen ta över det taiwanesiska politiska ledarskapet utan att använda militärt våld.

Kina är Taiwans största handelspartner, men på grund av den spända politiska relationen länderna emellan under president Tsais och DPP:s tid vid makten har Kina infört flera importblockader av taiwanesiska produkter. I slutet på december meddelade den kinesiska enpartistaten att den tar bort blockaden på import av fisk från Taiwan, vilket kan tolkas som en vänlig gest i stöd för KMT, med tanke på att den kinesiska enpartistaten och KMT beskriver det stundande valet i Taiwan med samma ordalag, att ”valet står mellan fred och krig”, där KMT står för fred och DPP för krig – med Folkrepubliken Kina.

 

Rädsla för kinesisk invasion

Opinionsundersökningar visar att allt fler taiwaneser är rädda för att USA:s politik och retorik gällande Taiwan samt dess militära stöd till Taiwan kan driva Taiwan in i ett krig.

I år har USA ökat sitt stöd i form av militärt materiel markant och under de senaste åren har försäljningen av vapen till Taiwan ökat stadigt. Många taiwaneser undrar nu om USA kommer att sända endast vapen eller om det också kommer att sända trupper i ett skarpt läge.

En del inrikespolitiska analytiker menar att Rysslands invasion av Ukraina har fått taiwaneserna att se krigets fasor i realtid och därmed en invasion som en realistisk konsekvens av Kinas växande militära närvaro kring Taiwan. Enligt landets kanske främsta opinionsundersökningsinstitut, Taiwanese Public Opinion Foundation, anser över 53 procent av befolkningen att USA:s stöd inte utgör ett hot, men antalet som anser att USA:s stöd utgör ett hot mot Taiwans säkerhet har vuxit under 2023 och ligger i skrivande stund kring 40 procent.

 

En fråga om identitet

En ansenlig mängd taiwaneser vill ha en förändring. De anser att välfärdsstaten behöver stärkas genom en betydligt större budget och en ny struktur.

Men om de kommer att ge sitt stöd till KMT och TPP är osäkert, särskilt med tanke att mer än 85 procent av de röstberättigade inte vill ha en närmare relation med Kina. Även det faktum att KMT och TPP och deras presidentkandidater först talade om ett maktskifte och senare visade att de varken kunde enas om en gemensam valplattform eller om en presidentkandidat har påverkat väljarna.

En del av dem som hade tänkt rösta på TPP och Ko Wen-je säger nu att partiet inte längre erbjuder en tredje väg, medan andra menar att partiet är det enda alternativet, eftersom KMT och DPP redan har visat vad de går för.

Valet av president och lagstadgade församling handlar således främst om Taiwans identitet – relationen till Kina, om Taiwan ska vara självständigt och på vilket sätt det ska vara självständigt – samt om Taiwans relation till USA. De unga väljarnas frustration över den polariserande politiska retoriken och de höga levnadskostnaderna kan dock komma att påverka resultatet – till TPP:s fördel, i framför allt parlamentsvalet.

 

Foto: Wikimedia commons

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.