På Åland har arbetet med att skapa framtidens hållbara samhälle redan tagit flera steg framåt. Med insikten om att varken det Åländska eller globala samhället är hållbart, gick lagtinget och landskapsregeringen för tre år sedan in för att Åland ska vara ett till fullo hållbart samhälle senast år 2051.
Micke Larsson innehar uppdraget som utvecklings- och hållbarhetsstrateg vid Ålands landskapsregering sedan ett och ett halvt år. Då hade lagtinget fattat beslut om att Åland ska gå in för att bli ett till fullo hållbart samhälle. Nästa steg var att definiera vad ett hållbart samhälle innebär.
– Vi behövde måla en bild av det bästa samhälle vi kan tänka oss. Det är inget som det offentliga kan göra på egen hand, alla behöver vara delaktiga, alla samhällssektorer och så många medborgare som möjligt, säger Larsson.
Alla bjöds in för att vara med och förädla en gemensam vision. Med ”alla” menas verkligen alla på Åland, öriket med 30 000 invånare. Information om forumet spreds från mun till mun, genom sociala medier och annonser i traditionella medier.
– Centralt var att alla samhällssektorer var representerade: organisationer, näringsliv, föreningar, offentliga sektorn, tjänstemän, medborgare. Här var det möjligt att samla högstadieelever och akademiker för att formulera en gemensam vision. Om det är möjligt i större skala kan jag inte uttala mig om.
Visionen som utkristalliserades sammanfattas i en enda mening: ”Alla kan blomstra i ett bärkraftigt samhälle på fredens öar”. Visionen kompletteras sedan av sju strategiska utvecklingsmål. Allt detta är samlat i en utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland.
– Viktigt var att visionen fick växa fram organiskt. Det är något som behöver få växa inifrån och ut, från människors hjärtan och från organisationers hjärtan.
Varje ord i visionen är valt med omsorg. Ordet ”blomstra” valdes för att deltagarna förde fram att var och en måste beröras som människa. Att blomstra har en djupare innebörd än lycka och materiell välfärd. Det innebär att ha ett sammanhang, att vara accepterad som man är.
– Och för att det ska finnas rum att blomstra behöver det finnas bärkraft, det vi gör ska vara ok också för naturen, säger Larsson.
I agendan ingår också fyra hållbarhetsprinciper som definierar vad naturen och människor inte utsätts för i ett hållbart samhälle, och som kan agera vägvisare för kommuner, företag och privatpersoner (se faktaruta).
I det hållbara samhället år 2050, vad har försvunnit och vad har det ersatts med?
– Jag tror det kommer att vara ett förändrat sätt att konsumera på: vi konsumerar mer medvetet, mindre. Det handlar mer om tjänster, teater snarare än ett mål snabbmat. Vi betalar mer för mat, med glädje, handlar kläder mer sällan, färre äger bil, vi konsumerar ren energi. Och sedan tror jag vi tillbringar mer tid i naturen.
– Förhoppningsvis har vi mycket av välmående människor vars inneboende resurser växer, och alla känner tillit och har verkliga möjligheter att vara delaktiga i samhället, agendans första två mål.
Kommer något delområde att behöva speciellt mycket fokus?
– Jag tror nyckeln är att jobba med allt, parallellt. Man ska inte tro att det går av sig självt. Samtidigt ska vi vara medvetna om att det finns en god kraft i varje människa, så vissa saker kommer också att gå av sig självt!
Hur ser det ekonomiska systemet ut i ett samhälle med mindre konsumtion?
– Det är en i högsta grad relevant fråga. Finansiella resurser är medel för att uppnå utvecklingsmålen. Det är inget mål i sig att samla pengar på hög. Men i det bärkraftiga ingår också att vi ska klara av att försörja oss. De fyra hållbarhetsprinciperna ger riktlinjer att hålla sig till.
– Blir det en ekonomisk tillväxt inom de ramarna är det okej, det handlar om hållbar och långsiktigt bärkraftig tillväxt.
Hur långt har hållbarhetsarbetet på Åland kommit idag?
– Arbetet har än så länge satt lite avtryck i verkligheten. Åland som samhälle har väldigt många plus, men det är inget som denna process bidragit till, än, förhoppningen är att det ska stöda utvecklingen framöver.
Vilken är den största wow-upplevelsen under arbetet hittills?
– Det är att så många vill vara med och bidra, oberoende av utbildningsnivå, ålder eller fysiska och psykiska förmågor. Då vi började processen sa vi att om vi blir få så får vi lägga ner det hela.
– En insikt som fötts under processens gång är att innerst inne är alla i första hand människor. Sedan har vi olika positioner i samhället. Jag tror det är därför det varit möjligt att få en samsyn.
De 4 hållbarhetsprinciperna
- I det hållbara samhället utsätts naturen inte för systematisk…
- koncentrationsökning av ämnen från berggrunden (fossila bränslen, metaller och mineraler)
- koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion (till exempel syntetiska substanser, kemikalier) undanträngning av fysiska metoder (till exempel överuttag av naturresurser som vatten eller skog; intrång i viktiga naturområden)och i det hållbara samhället bidrar vi inte till att människor utsätts för strukturella hinder för hälsa, inflytande, kompetensutveckling, opartiskhet och meningsskapande
(ur ”Utvecklings- och
hållbarhetsagenda för Åland”)
Text & foto Tina Nyfors
Läs också: Det bästa av två världar
