Besvikelse för småpartierna – Piraterna närmast ett mandat

av Ny Tid

Harry “Hjallis” Harkimos politiska rörelse Liike Nyt – som inte är registrerat som ett parti – blev det enda av de icke-traditionella riksdagspartierna som lyckades knipa ett mandat i riksdagsvalet förra veckan. Detta trots att valet presenterade ett brett fält av både äldre och nyare småpartier, vissa med rätt namnstarka förgrundsfigurer. Den kanske mest profilerade politikern som blev utanför riksdagen var före detta Centern-ministern Paavo Väyrynen, som i detta val ställde upp i sitt nygrundade parti Sjustjärnerörelsen (STL). Partikamrat och även riksdagskandidat i Sjustjärnerörelsen var brottsdömda grundaren av fake news-webbsidan MV-Lehti, Ilja Janitskin. Väyrynen, som ställde upp i Nylands valkrets, fick nöja sig drygt 1 200 röster och ett jämförelsetal på runt 2 800. Det lägsta jämförelsetalet som räckte till inval var där 12 700. Omstridda Janitskin fick i Helsingfors bara 384 röster och ett jämförelsetal på 1285, då 14 000 skulle ha behövts för inval.

Överlag var det ingen brist på högerpopulistiska och nationalistiska alternativ bland de små partierna. Allra sämst gick det som känt för tidigare regeringspartiet Blå framtid, som förlorade 17 mandat och föll ur riksdagen, om man nu kan kalla dem för ett “litet parti”. Närmast inval var de blå i Nyland, där partiet ställde upp ett helt batteri av tungviktare, inklusive tidigare försvarsministern Jussi Niinistö, tidigare kulturministern och partiordförande Sampo Terho, samt tidigare riksdagsgruppens ordförande Simon Elo. Närmast inval kom Niinistö, med 3 200 röster och ett jämförelsetal på 9500, då 12 700 skulle ha behövts.

Totalt fick Blå framtid kring 30 000 röster och Sjustjärnerörelsen drygt 11 000. Väyrynens tidigare parti, som han blev utkastad från, Medborgarpartiet (MP), fick 7 000 röster, medan Självständighetspartiet (SP) fick nöja sig med drygt 2 400. Ännu färre röster fick det högljudda Suomen kansa ensin (SKE), lett av den invandringsfientliga rabulisten Marco de Wit, känd som personen bakom Rajat kiinni-rörelsen. Partiet fick totalt knappt 2 400 röster. Med tanke på den medieuppmärksamhet som de Wit fått, måste hans röstantal, drygt 300, anses i det minsta laget. de Wit och Janitskin, som ofta påstått sig föra de breda folklagrens röst, speciellt i invandringsfrågor, fick alltså sammanlagt ett brett folkligt stöd på cirka 700 röster.

Men småpartier ställde inte bara upp på den konservativa sidan av staketet. Fyra småpartier som i bred bemärkelse kan klassas som liberala ställde också upp, och samarbetade kring olika konstellationer av gemensamma listor i olika valkretsar: Piratpartiet (Pir), Feministiska partiet (FP), Liberalpartiet (Lib) och Djurrättspartiet (DRP).

Bäst chans att få in en kandidat förutspåddes på förhand FP och Pir ha, då de ställde upp på gemensam lista tillsammans med både Lib och DRP i Helsingfors. Galjonsfigurerna för partierna var piraten Petrus Pennanen och feministen Katju Aro, som båda lyckades ta sig in i Helsingfors stadsfullmäktige i kommunalvalet 2017. Viss kritik väcktes under kampanjen mot FP:s valförbund med Pir i Helsingfors, med tanke på att den på förhand starkaste kandidaten förutspåddes vara Petrus Pennanen, som från många olika håll anklagats för sexuellt ofredande i nattlivet. Eftersom Pennanen och Piratpartiet fick fler röster i kommunalvalet än Feministiska partiet, väcktes frågan om en röst på FP i Helsingfors i praktiken betydde en röst på en ökänd tafsare. FP meddelade inför valet att partiet var medvetet om anklagelserna då valförbundet slöts, och att frågan behandlats med Piratpartiet och Pennanen som “lovat att hans opassande uppförande inte kommer att upprepas”. Möjligen minskade detta ivern att rösta på FP, som totalt fick knappt under 6 700 röster i hela landet, ett par hundra färre än i kommunalvalet.

Totalt samlade valförbundet i Helsingfors knappt 11 300 röster, då 14 000 skulle ha behövts för inval. Det blev också Pennanen som fick överlägset mest röster i valförbundet, drygt 4 700, dubbelt så många som Katju Aro.

Liberalpartiet och Djurrättspartiet fick 5 000 respektive 3 400 röster och var inte ens nära inval i något valdistrikt.

De två kommunistpartierna, Finlands kommunistiska pari (FKP) och Kommunistiska arbetarpartiet (KAP) segar vidare i val efter val, men var inte heller i år på allvar med i kampen om ett riksdagsmandat.

Det totala stödet i Finland för de små partierna:

  • Blå:  29 959 röster, 1,0 %
  • Pir: 18 991 röster, 0,6 %
  • STL: 11 403 röster, 0,4 %
  • MP: 7 729 röster, 0,3 %
  • FP: 6 669 röster, 0,2 %
  • Lib: 5 043 röster, 0,2 %
  • FKP: 4 285 röster, 0,1 %
  • DRP: 3 356 röster, 0,1 %
  • SP: 2 444 röster, 0,1 %
  • SKE: 2 367 röster, 0,1 %
  • KAP: 1 294 röster, 0,0 %
  • Liike (inte officiellt parti): 69 880 röster, 2,3 %

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.