Det europeiska parlamentet utökade budgeten för EU:s program mot skattebedrägeri förra månaden, och det nya EU-parlamentet kommer att försöka driva igenom ett förenhetligande av de europeiska samfundsskatterna. Samtidigt ökar skatteförlusten till så kallade momskaruseller, och flera aktörer, framförallt på vänsterkanten, efterlyser en gemensam momspolitik inom unionen.
Den Europeiska unionens kamp mot skattesmitning tog ytterligare ett – visserligen litet, men ändå bestämt – steg framåt förra månaden. EU-parlamentet godkände nämligen en ny budget för Fiscalis, det vill säga EU:s program mot skattebedrägeri. Under tidsperioden 2021–2027 kommer 339 miljoner euro att öronmärkas för att främja samarbetet mellan medlemsstaternas myndigheter i kampen mot skattesmitning. Det är en höjning med nästan en tredjedel jämfört med den pågående sexårsperioden, för vilken programbudgeten är 223 miljoner euro.
I en belysande artikel i webbtidningen EU Observer skriver Giannis Karamitsios och Elina Morhunova om de senaste årtiondenas förändringar inom de internationella ekonomiska relationerna: I en allt högre grad har finanssektorn frikopplats från produktionssektorn, och gett upphov till det som vi kallar för den finansiella globaliseringen.
Demokratirörelsen Diem25 lyfter inför EU-valet upp den ibland absurda varukarusell som denna globaliseringstrend fört med sig. USA exporterar till exempel en miljon ton nötkött årligen, men importerar samtidigt nästan lika mycket. Skotsk torsk flygs till Kina för att filéas, för att sedan importeras tillbaka. Stora delar av alla jordbruksprodukter som produceras globalt gör denna bisarra jorden-runt-resa, men detsamma gäller också märkesvaror som elektronik, kläder, bilar och alkoholprodukter.
Inom EU gör produkterna allt som oftast ett kort turistbesök i tulpanernas och väderkvarnarnas land. Orsaken är företagsbeskattningen i Holland, som ofta pekas ut som ett av EU:s största skatteparadis. Samfundsskatten i Holland ligger på 12,5 procent, jämfört med 34 procent i Frankrike, som har unionens högsta samfundsskatt.
Ett annat sorgebarn är Tyskland. Momsbeskattningen i Tyskland handhas av de tyska delstaterna, som är ökända för att vägra samarbeta med nationella och internationella myndigheter om att dela med sig av skattedokument. Det europeiska nätverket för undersökande journalistik Correktiv avslöjade nyligen i det uppmärksammade reportaget ”Grand Theft Europe” en omfattande europeisk så kallad momskarusell, där kriminella ligor kringgår mervärdesskatt genom att skyffla runt produkter genom lågskatteländer och skatteparadis, med hjälp av banker och skattemyndigheter som genom passivitet väljer att se mellan fingrarna med bedrägerierna.
Enligt Correktivs uträkningar kostar denna momskarusell medlemsländerna i EU upp till 50 miljarder euro per år. Upp till 15 miljarder av den här summan uppskattas komma från just Tyskland.
Svart lista
EU har under de senaste åren trappat upp sitt arbete mot både företags och privatpersoners skattesmitning. Ett av de stora problemen med detta arbete är att vissa länder fortfarande vägrar att lämna ut skatte- och bokslutsuppgifter. Den finländska vakthundsorganisationen Finnwatch listar också främjandet av offentlig rapportering av skatteuppgifter, både inom och utanför EU, som en av de viktigaste åtgärderna för att stävja skattesmitningen. Som världens största integrerade marknad kan EU sätta press på skatteparadis genom sanktioner och bojkotter, om den politiska viljan finns.
Arbetet har också burit frukt. 2017 offentliggjorde EU en svart lista på 17 länder eller autonoma regioner som vägrat samarbeta med unionen i skatteövervakningsfrågor. Året därpå kunde åtta av dessa strykas från listan, efter att de förbundit sig till att förnya sin skattelagstiftning.
I mars i år utökades vidare listan med några fler stater, bland annat Dominikanska republiken, Oman och Förenade Arabemiraten. Listan är dock ingen universalmedicin: från den fattas till exempel Schweiz, Holland, London City, Irland, Luxemburg och Panama, samt en rad andra centrala skatteparadis, eftersom de åtminstone ytligen kan anses samarbeta med unionen.
En biljon euro försvinner
En kanske viktigare kugge i processen att minska på skattefusket inom EU är förenhetligandet av medlemsländernas skattepolitik, i synnerhet då det gäller moms och samfundsskatt. Som sagt utgörs en stor del av skattebrottsligheten inom unionen i dag av så kallat skatteshoppande, där företag till exempel kan registrera skalbolag i länder med låg skatt, trots att ingen egentlig verksamhet pågår i dessa länder.
Ett förslag som det kommande EU-parlamentet otvivelaktigt kommer att försöka driva igenom är CCCTB, eller förslaget om en gemensam företagsskattebas. Motionen lades fram redan 2011, men körde fast i första hand på grund av motstånd från Storbritannien och Irland.
CCCTB består i princip av två delar. Den första innebär att sättet som skattebasen uträknas skulle förenhetligas inom EU, det vill säga att alla länder skulle räkna ut företagens beskattningsbara inkomst på samma sätt. Den andra delen innebär att alla medlemsländers skattebaser skulle slås ihop, och beskattningsrätt skulle sedan delas ut till de enskilda länderna enligt en på förhand överenskommen mall. Alla koncerner med en omsättning på över 750 miljoner euro skulle omfattas av CCCTB. Förhoppningen är att de här åtgärderna skulle sätta stopp både för den aggressiva skatteplaneringen inom EU i sin nuvarande form, samt den så kallade skatteshoppingen mellan länderna.
EU uppskattas förlora över en biljon euro i året i uteblivna skatteintäkter.
