Inte sedan andra världskriget har Europa mött en flyttvåg av de dimensioner som nu pågår. Kriserna i Mellanöstern och Afrika i kombination med klimatförändringens effekter har fått miljontals personer att lämna sina hem. Flyktingsituationen har lyft fram både det bästa och det värsta i européerna. I tusental har folk ställt upp med materiell och immateriell hjälp, välkomstkommittéer har organiserats och manifestationer för solidaritet och öppenhet har ordnats runtom på kontinenten.
Ett ställe där man nu väntar på nya gäster är Kimitoön, som i februari tar emot 20 kvotflyktingar från Syrien. Den nyanställda flyktingkoordinatorn Sini-Tuulia Numminen berättar att det är fråga om barnfamiljer som alla kommer att bo i centrala Dalsbruk.
– De har redan bostäder som väntar på dem, och skolplatserna för barnen är fixade. De kommer att gå i Dalsbruks finskspråkiga skola, som faktiskt i år valdes till Finlands bästa skola, så på det sättet är det väl förspänt för dem.
I det här fallet är det fråga om kvotflyktingar som kommit till Finland den officiella vägen från ett flyktingläger i Libanon.
– Ortsbefolkningen är ovärderlig då det gäller integrationen av flyktingarna. Jag hoppas att man tar in de nyanlända som en del av samhället, bjuder in dem till aktiviteter och hobbyer, och överlag ser till att de känner sig välkomna, säger Numminen.
Också rasismen och främlingsfientligheten i Europa har nått sällan skådade höjder i och med den ökade invandringen – inte minst bevisat av högerpopulistiska partiet Front Nationals framgång i lokalvalen i Frankrike i början av månaden. Pressen har hjälpt till att elda upp känslorna med stora rubriker om misstänkta fall av våldtäkter och misshandel där asylsökande påståtts vara inblandade, ofta utan grund.
Rädsla och okunskap, kombinerade med medveten rasistisk och ultranationalistisk propaganda har lett till att osannolika historier om asylsökande har florerat. Ibland har det låtit som om man varit tillbaka i den mörka medeltiden, då rasistiska kommentatorer målat upp en bild av svartmuskiga barbarer som svämmar in över Europas gränser, stjäl, dödar och våldtar, bränner kyrkor i Allahs namn, kuvar folken under sharialag, raserar vår civilisation och sprider främmande sjukdomar.
Sini-Tuulia Numminen har ändå inte stött på dylika tongångar på Kimitoön, säger hon.
– Åtminstone har inga negativa reaktioner nått mina öron. Tvärtom verkar lokalbefolkningen förhålla sig positivt till situationen. Röda korset ordnade nyligen en informationskväll om flyktingmottagningen, som var väldigt välbesökt, och där handlade frågorna främst om hur man kunde hjälpa till. Kimitoön har ju historiskt varit en väldigt mångkulturell ort där svenska och finska har blandats och som kustort har den alltid fått influenser av omvärlden.
I detta nummer ger vi ordet till de asylsökande själva och till de personer som försöker hjälpa dem som flyr undan krig, misär och förföljelse. Vi försöker reda ut bakgrunden till flyktingsituationen och gå ens några steg i de nödställdas skor.
För den som vill läsa in sig i frågor kring flyktingskap och främlingsfientlighet bifogar vi här intill en lista på boktips. Nedan listar vi några korta fakta om flyktingsituationen.
Kring 700 000 personer hade mellan januari och oktober 2015 ansökt om asyl i Europa. Lilla Libanon, med en areal som motsvarar huvudstadsregionen med omnejd, har tagit emot över en miljon syriska flyktingar. Två miljoner finns i Turkiet.
Drygt 30 000 personer sökte mellan januari och december 2015 asyl i Finland.
Asylsökande som anlänt i år har inte gjort sig skyldiga till fler brott i snitt än den infödda befolkningen. Däremot har antalet rasistiskt motiverade brott i Helsingfors fördubblats sedan i fjol.
Det stora antalet flyktingar kostar visserligen stat och kommuner en del pengar, men på det stora hela har flyktingsituationen en positiv effekt på ekonomin. Det visar siffror från EU och Norge. På Näringslivets forskningsinstitut Etla uppskattar man att Finlands BNP kommer att höjas med några tiondels procent tack vare den sysselsättning som flyktingsituationen för med sig.
De flesta flyktingarna i Europa kommer från Syrien, men drygt 60 procent av de asylsökande i Finland kommer från Irak.
Janne Wass
Alla artiklar i temahelheten:
- ”Vi har ett medmänskligt ansvar”
- Essä: ”Det är bättre att dö en gång än att dö varje dag”
- Alla hjälper utom staten
- Essä: Mellanösterns häxkittel kokade över
- Blicka framåt är det enda alternativet
- Kolumn: Fred i Syrien
- Livet på asylmottagningen
- Boktips
