pärm 6-7Ny Tids stora sommarnummer med 104 sidor har som tema Millenniemålen och deras efterföljare, de så kallade post-2015-målen, som ska slås fast under 2015. Annika Sandlund tar tjuren vid hornen och tacklar genast i början kritiken mot millenniemålen i sin text Mätbar världsförbättring. Sonja Mäkelä har besökt Etiopien och skriver om hur landet har förbättrat sina skolor och strävar till utbildning för alla.  Christin Sandberg skriver ett långt reportage om mödrahälsan i Guatemala – mer specifikt om den oroväckande trenden med allt fler onödiga, dyra kejsarsnitt. Marcus Floman recenserar Matti Kääriäinens kritiska bok Kehitysavun kirous. Lilian Tikkanen har intervjuat åtta finländska experter om hur man ska gå vidare från de åtta ursprungliga millenniemålen. Janne Wass skriver om processen för att utforma de nya målen, och vilka lärdomar man dragit av millenniemålsarbetet. I sin essä skriver Frank Borg att vi för att verkligen kunna skapa en hållbar utveckling måste omvärdera hela vår syn på pengar, arbete och vad ett gott liv är. Lars Sund lyfter i sin stora kolumn fram frågan om teknologi och klimatförändringen. Och det här är bara de texter som finns på webben – mer om temat finns i papperstidningen.

Tre frågor går denna gång till Eva Biaudet, SFP:s riksdagsledamot, om att sitta i opposition. I papperstidningen kan du dessutom läsa tre frågor till jämställdhetskonsulten Malin Gustavsson, årets Kristinapristagare. Janne Wass funderar vidare kring oppositionen i sin ledare, och Wass har även intervjuat veteranpolitikern Erkki Tuomioja, som får uppgiften att analysera arbetar- och vänsterrörelsens historia och nuvarande svacka.

En av pärlorna i tidningen är Erik van Ooijens långa essä om antropocen, människan och framtiden. Läs den om du inte läser något annat i blaskan! I Lite samma banor funderar Lars Sund i sin långrecension av böcker om antropologi och människans utveckling. Matts Wickström har dessutom skrivit en ypperlig essä om multikulturalismens historia i Sverige, men den får du bara läsa i papperstidningen.

Ylva Larsdotter diskuterar hajpen kring Helsinki Lit, och frågar sig om det verkligen är så att det inte fanns några litterära samtal av klass i Finland före det evenemanget. Sara Rönnqvist har intervjuat Doris von Drathen, konstvetare, som säger att man bör känna konstnären för att känna konsten.

Och det behöver väl inte sägas – mycket mycket mer både på webben och i papperstidningen. Prenumerera!

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.