Ett diffust imperium

av Pavel Petrov

Martin Kragh har skrivit en angelägen bok som skapar ett panorama över de senaste decenniernas centrala skeenden i Ryssland.

Det finns nu en begriplig frestelse att betrakta allting i Rysslands senaste och även äldre historia som att allt leder fram till februarimorgonen som skakat om Europa. Martin Kragh från det svenska Utrikespolitiska institutet menar att ett annat Ryssland har varit­ möjligt och är det fortsättningsvis. Hans andra bok om landets senaste historia kom ut mycket lägligt, om än av högst beklagliga orsaker. Det fallna imperiet – Ryssland och väst under Vladimir Putin anlände till bokhandlarna strax efter att den ryska presidenten förklarat ”special­operation” mot Ukraina.

Den samtida ryska kulturen är präglad av dylika eufemismer och mer invecklade kodord. Att känna­ till dem är en förutsättning för att ens försöka begripa den östliga grannens tänkesätt. Kragh bekantar läsaren med den ryska politikens grundläggande ordförråd på ett pedagogiskt sätt. Detta kombineras med en effektiv introduktion till Rysslands och Sovjetunionens historia sedan andra världskrigets slut.

Vem, om inte Putin?

Förstoringsglaset tas fram vid sekelskiftet när den ryska säkerhetstjänsten FSB:s tidigare direktör Vladimir Putin utses först till premiärminister och sedan till ställföreträdare för den sjuke presidenten Boris Jeltsin. Därmed träder silovikerna fram: de har sin bakgrund i säkerhetstjänsten, polisen och militären. Silovikerna hör till de mäktiga grupperingarna, de så kallade ”Kremls torn”, i Putins ”maktvertikal” som utforskas i boken.

Kraghs främsta ambition är att beskriva en serie steg som fört Putin in en rysk historietradition av konkurrens med väst om internationellt inflytande. Enligt författaren var dessa steg en sekvens av vägskäl där Ryssland vid varje tillfälle hade kunnat välja en annan riktning. Mycket riktigt hade exempelvis Jeltsin alternativ för efterträdare, men Putin, för att citera Kragh, var ”ett naturligt val”.

Utvecklingen därefter hade knappast varit annorlunda om kriterierna för efterträdaren var förmågan att ”hantera” oppositionen och beredskapen att förse Jeltsin och hans familj med åtalsimmunitet på livstid. Nej, Putin inledde inte sin karriär med planer på att annektera Krim eller konfrontera väst, men de hårda tagen mot Tjetjenien samt FSB:s sannolika inblandning i bombningar av höghus 1999 bådade illa nog. Fler ”naturliga val” hade sedan fattats fram till den 24 februari 2022.

Vilket imperium?

Ett fallande, fallet och återuppstått imperium är en populär trop i den västerländska litteraturen om Ryssland. ”Det fallna imperiet” hos Kragh syftar på Sovjetunionen och världsordningen baserad på Jaltakonferensen 1945, landets absoluta storhetstid. Utvecklingar sedan 1991 framställs snarare som försök att återupprätta detta fallna imperium, än att upprätthålla ett sönderfallande sådant.

Just imperiets oklara ramverk utgör ett centralt problem i Kraghs metod och argumentation. Boken­ saknar en tydlig definition av det uppenbart väsentliga begreppet ”imperium”. Betoningen på Jaltakonferensens världsordning och Putins försök att återupprätta den ger ett intryck av att ”imperium” enligt Kragh står för en allmänt erkänd stormaktsstatus och det internationella inflytande som hör till. Något som enligt delar av boken gick förlorat runt 1991 och delvis bevarades enligt andra.

En brand i Odessa

Den stora mängden behandlade händelser och synvinklar stör ibland fokus och nyansering. Till exempel nämner Kragh endast i förbifarten branden i fackföreningshuset i Odessa när han redogör för skeenden i samband med den ukrainska Majdanrevolutionen 2014. Händelsen är emellertid av stort symboliskt värde i Ryssland. Både Kreml och särskilt ryska nationalister hyllar de i branden omkomna motståndarna av Majdanrevolutionen som martyrer. De senare använder fackföreningshuset som ett av de främsta bevisen på det ”bestialiska” i ukrainsk patriotism och ett återkommande argument för att upphäva Ukraina som en stat och en politisk nation.

I stället behandlar Kragh utförligt ”en särskilt anmärkningsvärd propagandalögn” om en pojke från Slovjansk. Detta kan ha uppfyllt sitt syfte­ i stunden, men saknar all betydelse idag. Minnet av fackföreningshuset är däremot levande och fortsätter att uppröra hämndlystna ryska nationalister. Det är en central händelse vars efterverkan på ett symboliskt plan kan jämföras med annekteringen av Krim och konflikten i Donbassregionen. Senast bekräftades detta under Macrons telefonsamtal med Putin strax före kriget.

Mera bredd än djup

Kragh skriver i varje fall med en engagerande fascination för ämnet. Han är i sitt element när det gäller tiden efter andra världskriget och i synnerhet allt som följer Sovjetunionens upplösning. Boken opererar med ett genomtänkt urval av källor, i hög grad från det ryska medielandskapet. De vävs samman till ett sammanhängande panorama som fångar de senaste decenniernas anda och huvuddrag. Författarens närvaro är jämförbar med berättarrösten i en dokumentär – den är distanserad, men ingalunda karaktärslös. Den estetiska upplevelsen lider något av återkommande anglicismer. I likhet med Kristian Gerners Sovjet­unionens skendöd från i fjol förses stackars Belarus med en translitterarad namnform som varken existerar i ryskan eller belarusiskan – ”Belarusija”.

Som helhet är Martin Kraghs Det fallna imperiet en läsvärd inledning till Rysslands historia i sam- och motspel med västvärlden under de senaste trettio åren. Författaren uppvisar en mångsidig kännedom om ämnet som han lyckas omsätta i en flytande berättelse. Boken tar sig dock snarare i bredden än i djupet. Den har tämligen lite att erbjuda en läsare som redan satt sig in i denna period av Rysslands historia. Boken skulle även vinna på att definiera ”imperium”, samt vara mer följdriktig och tydlig i begreppets tillämpning på Sovjetunionen och Ryska ­federationen.

 

Martin Kragh:
Det fallna imperiet – Ryssland och väst under Vladimir Putin.
Fri tanke, 2022.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.