Årets riksdagsval kommer att gå till historien som det första riktiga mediavalet i Finland. Sauli Niinistö visade vägen med sin av Bob Helsinki initierade Arbetarnas president-kampanj i valet 2006, och i vårens val har nästan samtliga partier valt att utlokalisera sina kampanjer åt reklambyråer. ”En amerikaniserad valrörelse” har vissa kritiska röster beskrivit utvecklingen som. Krititikerna oroar sig för att det politiska innehållet försvinner i allt mediesexigare kampanjer och att väljarna har svårt att se vad partierna egentligen står för. Samtidigt gör både partierna och andra instanser upp allt mera omfattande politiska program. Ny Tid publicerar fram till valet i mars en handfull medborgarorganisationers egna valagendor.
Rätten till liv, säkerhet och okränkbarhet hör till de viktigaste internationellt garanterade mänskliga rättigheterna. Ändå utsätts tio tusentals kvinnor i Finland varje år för våld i en närrelation. Av dem dör kring 20 i sviterna av sina skador. Enligt en färsk undersökning har det inte skett stora förändringar i våldet mot kvinnor under de senaste åren. Hot och våld i parförhållanden har minskat lite sedan sent 1990-tal, men samtidigt har våld utfört av andra män ökat.
I dag har omkring 20 procent av kvinnorna utsatts för våld av sin make, medan 44 procent av kvinnorna har utsatts för våld. Speciellt har våldet mot kvinnor ökat på arbetsplatserna. Dessutom har 22 procent av kvinnorna utsatts för trakasserier eller ofredande.
På olika ministerier finns det i dag många program med anknytning till våld mot kvinnor. Dessa projekt är utmärkta och nödvändiga, men åtgärderna mot våldet mot kvinnor är utspridda på olika håll. Frågan har överskuggats av andra problemkomplex och bristande koordinering.
Det är upp till nästa regering att skapa ett nationellt handlingsprogram för att göra slut på våldet mot kvinnor. Effektivt förverkligande kräver dessutom ett permanent sakkunnigorgan. Organet bör ha till sitt förfogande tillräckligt med pengar och makt, ansvar och sakkännedom för att kunna samordna arbetet.
Effektivt ingripande i våldssituationer kräver fungerande service, som erbjuder hjälp för både offer för våld, utövare och vittnen. När det finns kunnig rådgivning, hälsoservice, skyddshem, stödgrupper och rättshjälp, går det ofta att bryta våldsspiralen. I skrivande stund finns tillräcklig service att tillgå enbart i ett fåtal kommuner. Det finns stora brister i politisk vilja, effektivt samarbete mellan myndigheter och kunskap och kunnande.
Amnesty anser att det i Finland borde stiftas en lag som förpliktar kommunerna att erbjuda tillräcklig hjälpservice för våldets parter och att förhindra våld. Dess-
utom skall andra reformbehov i lagstiftningen utredas angående preventivt arbete, skydd för offer och straff för utövare.
Nästa regering bör också verka för kvinnor som blivit offer för våld på andra håll i världen genom att garantera att det i Finland beviljas asyl för kvinnor som flytt bl.a. sexuellt våld, tvångsabort eller -sterilisering eller könsstympning.
Traditionellt har man i asylbesluten betonat människor som flytt förföljelse på grund av sin politiska aktivitet. Människorättskränkningar riktade mot kvinnor sker ofta innanför hemmets eller samfundets väggar, inte offentligt och har därför inte setts som grund för asyl. Dessutom utgör också anskaffningen av information om ansökandens våldserfarenheter ett problem, då kvinnor ofta har svårt att berätta om våldtäkt eller könsstympning för en manlig intervjuare, eller i intervjusituationer där kvinnans andra familjemedlemmar är på plats.
Frågan har uppmärksammats i finsk lagstiftning men tillämpningen behöver förbättras. Också enligt EU-lagstiftning skall könsperspektivet uppmärksammas i behandlingen av asylansökningar.
Utöver det här bör nästa regering också agera för att minska våld mot kvinnor i konfliktområden. Det är viktigt att garantera att kvinnors rättigheter, speciella problem och behov bättre än förut uppmärksammas i all krishantering, allt utvecklingssamarbete och humanitärt arbete.
I väpnade konflikter blir kvinnor ofta offer för sexuellt våld. Efter konflikten har kvinnor ofta svårt att komma med och påverka återuppbyggnaden av samhället. I vissa fall har även fredsbevarare och biståndsarbetare gjort sig skyldiga till sexuellt utnyttjande och ökat efterfrågan för kvinnohandel i området.
Nästa regering bör därför utarbeta en egen handlingsplan om hur FN:s resolution 1325 om kvinnor, krig och fred effektivt skall verkställas. Könsperspektivet bör uppmärksammas i allt krishanteringsarbete, kvinnornas andel som arbetskraft i biståndsoperationer bör ökas och personalens utbildning utvecklas.
Amnesty International är en internationell människorättsorganisation som arbetar för att FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna uppfylls för alla människor. Organisationen har i dag över 1,8 miljoner medlemmar i över 150 länder. I Finland inleddes verksamheten 1964. Organisationen inledde en Nå’n gräns- kampanj 2004 för att motarbeta våld mot kvinnor.
Läs mera på www.amnesty.fi
Niina Laajapuro
