Jag undrar vem som blir provocerad av Lars Vilks skisser som visar Mohammed som en rondellhund. Elisabeth Olsson Wallins Jesus med en entourage av homosexuella klädda i läderbyxor upprörde många. Konstnären Andrés Serranos “Piss Christ” som visar ett crucifix täckt av urin fick folk att skriva helgerån. Robert Mapplethorpes bilder som visade svarta modeller i sexuell utmanande poser fick många att se rött.

Konsten har alltid haft en förmåga att provocera och att ställa obekväma frågor. Frågan är om Lars Vilks skisser har samma verkshöjd som Serranos “Piss Christ”.

Jag har alltid haft sympati för Lars Vilks nästan rättshaveristiska inställning till myndigheter och byråkrater. Hans fiktiva land Ladonia utfärdar pass och visum och utför en satir mot världens gränser och geografier.

Men Mohammed rör sig inte i ett fiktivt land, utan i tron och religions land och där uppstår alltid problem. Jesus, Moses, Mohammed och Buddha anses av många som upphöjda gestalter, medlare mellan gudarna och oss.

Talibanerna har förstört många av Afghanistans vackra gigantiska statyer av Buddha. Är Lars Vilks en taliban i skånsk gemytlig gestalt?