När Lauri Nurmi, huvudpersonen i Risto Isomäkis roman Litium 6, efter många äventyr äntligen möter sin fiende och motståndare väntar överraskningarnas överraskning. “Detta kan inte vara sant, tänkte han. Ingen skulle kunna uppfinna och iscensätta en så vansinnigt djävulsk plan”.

Romanens skickligt uttänkta upplösning blir ett memento om det intellektuella och moraliska styrkeförhållandets strategiska betydelse i atomåldern. Den som är vid bättre mental hälsa och klokare än sin motståndare har en god chans trots motståndarens overkillkapacitet. Vilket tyvärr inte är särskilt trösterikt eftersom du och jag sowieso hör till förlorarna vem som än segrar i det pågående kriget mot terrorismen.

Medges att boken ställvis är pinsamt dålig. Det förekommer gång på gång hjältebravader av typen “Buffalo Bill sköt ett skott och 40 indianer störtade sårade till marken”. Romanens form och stil är schablonmässiga på ett sätt som antyder att författaren hoppas bli rik på en översättning för den amerikanska bestsellermarknaden och filmversionen.

Det kunde förstås vara Risto Isomäki väl förunnat att tävla med underhållningsscenens giganter. Det väsentliga i Litium 6 är nämligen stoffet, inte stilen eller den konstnärliga helheten. Denna upplysningsroman försöker i thrillerns form bearbeta elementen i den mardröm, som ända tills helt nyligen brukade kallas för atomåldern. Framför allt påminner den om att varje civilt kärnkraftverk är en potentiell atombomb.

Tänkte ni på orden terrorism och terrorist? Rätt gissat: Lauri Nurmi och de övriga hjältarna och hjältinnorna i Litium 6 arbetar vid amerikanska Nuclear Terrorism Unit (NTU), ett fingerat namn, som i och för sig väcker frågan om vari skillnaden mellan kärnkraftsterrorism och kärnvapenterrorism egentligen kunde tänkas bestå.

Litium 6 kunde inte ha skrivits utan mycket grävande i atomålderns historia. Första generationens atomfysiker citeras flitigt. Personerna i boken vet massor om kärnkraft och politik. Till och med den prostituerade Katharine Henshaw, som frivilligt kontaktar NTU-spanarna för att ge några viktiga upplysningar om litiumstölden i berättelsens början, är en f.d. universitetsstuderande i kemi och fysik!

Medan boken skrivs och läses av dig och mig sluter USA kärnkraftsavtal med Indien, besluter Tony Blairs regering om modernisering av Storbritanniens kärnvapenstyrkor, drabbas Kashiwazaki-Kariwa (världens största kärnkraftverk) av jordbävning, säljer Sarkozy kärnkraftverk åt Gaddafi och störtas kärnvapenmakten Pakistan i politiskt kaos efter mordet på Benazir Bhutto.

Och medan allt detta sker fortsätter Sömngångaren, som heter Media, sin osäkra färd genom mörkret. På något konstigt vis fortlever också övertygelsen om att atombomber och kärnreaktorer är precis vad som behövs för att förlösa mänskligheten ifrån krig, fattigdom och problem med miljö och klimat. Annars skulle vi väl för länge sedan ha gjort oss kvitt dem?
Fast kanske kommer fusionsreaktorer en dag att ge människorna tillgång till praktiskt taget oändliga mängder av energi? Litium 6 borde fungera som en varning mot denna livsfarliga illusion.

---

Risto Isomäki: Litium 6. Tammi 2007, 343 s.