Ny Tid beger sig en solig eftermiddag till Röda Sten konsthall, som är belägen strax invid Göteborgs passagerarterminal. På Röda Sten konsthall visas till den 13. november installationer och konstverk som hör ihop med Göteborgs internationella konstbiennal. Konsthallens största utrymme är det som döpts till Katedralen, en väldig sal i tegel med 20–30 meter till taket. Det som fångar besökarens uppmärksamhet är en jätteduk som visar en film av en sandstrand med tre barn som bygger ett jättesandslott. Under filmen Chateau du Sables gång sköljer havet an efter slottet med sig. Belgaren Francis Alÿs vill med sin konst beskriva barns sorglösa lek som bryter isoleringen mellan olika länder och kulturer. Barns lekar, till exempel den på sandstränder, påminner om varandra världen över.
I bakgrunden hör man ett märkligt sorl som avbryts av lätt smackande och delfinliknande pipande. Konstnären Jana Winderen har med hjälp av en hydrofon (en undervattensmikrofon) fångat upp ljuden under vattnet. Konstnären har för verket Survivors of the Water World bandat in ljud från vattnet utanför konsthallen och blandat det med ljud från vattendrag i andra delar av världen. Winderen menar att man genom att avlyssna ljudmiljön i vattendrag under olika tidpunkter kan mäta föroreningsnivån. Olika insekter och ryggradslösa djur har olika känslighet för föroreningar – eftersom de har olika ljud kan man jämföra vattnets tillstånd över tid.
Det mest underfundiga konstverket i salen är Åsa Sonjassdotters potatisprojekt The Order of Potatoes. På ett tiotal trätrallar kan besökaren bekanta sig med potatissorter som av EU:s regelverk definierats som icke-tillåtna för kommersiell spridning. Sonjasdotter har under de senaste åren bekantat sig med åkrar över hela världen där potatis planteras på ett antiindustriellt och antikapitalistiskt sätt. Den tyska bonden Karsten Ellenbergs potatis Rote Emma är enligt utställningsmaterialet sannolikt den första europeiska potatissort som förädlats av en bonde i Europa i modern tid. Ellenberg döpte potatisen efter författaren och anarkisten Emma Goldman bland annat för att hon yttrat: “Jag vill ha frihet, rätten att uttrycka mig själv, allas rätt till vackra strålande saker”. Förutom att potatisarna och bakgrundsinformationen om varför de olika sorterna inte får spridas i kommersiellt syfte i sig är en installation, får de som besöker utställningen ta med sig potatis i små påsar för att odla och sprida de förbjudna grönsakerna. Jag tog med mig några påsar Rote Emma av vilka jag donerar en till ett matandelslag i Hertonäs i Helsingfors (Ruokaosuuskunta Herttoniemi) som har en egen åkerplätt i Korso i Vanda. Andelslaget vill med sin verksamhet gynna självständigt odlad ekologisk närmat.
Invid den största utställningssalen finns ett litet rum som tagits i besittning av den amerikanska skulptören Jimmie Durham. Hans verk om Hitlerstenarna, Mistakes and Plans, baserar sig på historien om den granitbeställning som Adolf Hitler gjorde mitt under brinnande krig till ett stenbruk i Bohuslän. Hitler hade ritat ett massivt segermonument, en Triumfbåge som skulle resas i Berlin. För att historien tog några för herr Hitler oönskade vändningar bidde det ingen Triumfbåge, men de svenska stenhuggarna hade redan tvingats starta huggandet. Historien förtäljer att stenarbetarna spottade på varje sten som höggs ut för den hitlerska leveransen.
Marcus Floman
Läs mer om Åsa Sonjasdotters projekt och självständig potatisodling på www.potatoperspective.org. Röda Sten konsthall är huvudman för Göteborgs internationella konstbiennal – flera verk och installationer visas även på Göteborgs konsthall, Göteborgs konstmuseum och Konsthallen Bohusläns museum. Läs mer om Göteborgs internationella konstbiennal: goteborg.biennal.org/
