En av Finlands mest hyllade konstnärer, Outi Heiskanen, ställer ut sina tavlor som är gjorda i samarbete med Janne Laine på två olika gallerier. Ny Tids medarbetare förtrollas av den fascinerande konstnären.
Det lilla galleriet G12 på Tölögatan tillämpar ett intressant koncept. De både ställer ut, säljer och hyr ut konstverk mot en rimlig månadsavgift. Just nu är man i full färd med att förbereda versnissagen för Outi Heiskanens och Janne Laines samutställning Yhteispeli, fritt översatt Samspel. Medan någon häller upp rosa skumvin i höga glas och placerar ut små skålar med skära karameller ser jag mig runt i det lilla galleriet.
Galleriet är ljust och rymligt trots att lokalen är mycket liten och på väggarna hänger idag både en del äldre verk och en del som är så färska att de fortfarande är fuktiga.
– Den där kom idag, förklarar gallerist Tessa Montonen och pekar på ett avlångt verk som fått en ypperlig, central placering.
– Det passade bra med den här, eftersom den representerar de mer nya verken som fått en hel del mera färg i jämförelse med de äldre verken, fortsätter hon. En lyckad hängning med andra ord.
Efter ett tag kliver Outi Heiskanen in iklädd en stilig röd basker, följeslagen av bildkonstnären Janne Laine. Det kan kännas underligt att Outi Heiskanen under sitt 75-årsjubileum har två pågående samutställningar med Janne Laine, en i Galleria 12 och en vid Didrichsens Konstmuseum. Som den visa och finkänsliga dam Heiskanen är, är hon snabb med att förklara då hon ser att andra inte hänger med: Hon och Janne Laine har en lång gemensam historia. De har arbetat ihop sedan 1980-talet och samarbetet har burit frukt i form av hundratals verk.
– Janne är min hovgrafiker förstår du. Utan Janne skulle det inte gå, han är den absolut bästa. Jag har använt mig av etablerade tryckerier i branschen och anlitat tryckverkstäder i både Montpellier i Paris, i USA, i Tyskland och Italien men ingen är lika bra som Janne, säger hon och sätter sig ner.
Möten
Heiskanen och Laine har känt varandra länge nog för att också hitta en delad passion för både Tibet och Island. I Samspel ser vi avtryck av två länder, två konstnärer och framför allt två mycket olika konstformer som ändå smälter ihop på ett fullständigt naturligt sätt till en magisk-realistisk vision. Laines fotografier av isländska vulkanområden, lava och disiga landskap står kanske för realismen och fungerar som en trovärdig omgivning och bakgrund för Outi Heiskanens känsliga penseldrag och grafikarbeten. Marken lever och brinner, den rör på sig, den ger ifrån sig tjut och märkvärdiga ljud. Heta brunnar sjuder i den isländska vildmarken som förblir oförutsägbar och rent av farlig för den som är oförsiktig. Här i den karga och svåra terrängen möts betraktaren av den vackra ensamhet och ro som vildmarken har kapacitet att erbjuda, men helt ensam behöver man ändå inte ta sig fram i detta främmande landskap.
Här i den skyddade miljön lever nämligen Outi Heiskanens fantasifulla och mytologiska figurer som tar betraktaren i hand och guidar oss djupare, närmare och tätare in på vildmarkens välbevarade hemligheter: de är varelser som till vardags är osynliga för oss människor. Här lever de i hemlighet och ostörda i djup harmoni med naturen och djuren och även vi måste närma oss alltsammans med en viss försiktighet för att förtjäna varelsernas och vilddjurens förtroende. Dessa figurer hjälper stadsmänniskan att möta vildmarken: en apa sitter och mediterar vid något som liknar en källa och tystnaden vilar tjock över allt. Då det är tyst blir vi lyhörda.
Överraskningar
Outi Heiskanen har fängslat stadsmänniskans behov att komma ifrån stadens myller, utan att hon tecknar stadslivet, finns det ändå där. De är vi själva som bär stadslivet inom oss och omedvetet kontrasterar vi det till vildmarken i illustrationerna. Outis sagofigurer hjälper oss på traven, de får oss att öppna oss för det som är oförklarligt, osynligt och hemligt. Att besöka det lilla galleriet har blivit till en stor upptäcktsfärd.
Heiskanen ställer ofta ut sin konst och tycker inte att jubileumsåret har känts speciellt stressigt.
– Nja, förra året hade jag visst 32 utställningar och året innan 38 utställningar. Jag tycker det är enklare att svara ja än att tacka nej.
Just då jag är på väg att gå hejdar hon mig plötsligt.
– Det här är Markus, säger hon och presenterar mig för en charmerande ung konstnär på 18 år. Markus Jäntti ställer ifrån sig ett väldigt paket med grafikarbeten och Outi och Janne tackar honom vänligt för all hjälp.
– Ja, det är så att vi arbetar lite ihop vi med, förklarar Heiskanen och berättar hur road hon i tiderna blev över deras första möte. Markus ringde upp henne och förklarade att han ville göra konst tillsammans med Heiskanen, vilket hon ”naturligtvis” tackade ja till.
– Det var inte förrän alldeles mot slutet av vårt samtal som jag förstod att jag inte alls talade med en fullvuxen man utan en vältalig yngling på 13 år.
– Jaså, säger jag som börjar förstå att det här med samspel inte är någon tillfällighet. Det sitter i blodet på Heiskanen, som breder ut sina nät åt alla håll och färdas genom sitt konstnärsliv som vinden färdas över vildmarken. Man vet aldrig vart vinden bär, heter det visst, och då jag lämnar utställningen bär jag med mig en känsla av att hon visst är lika vidunderlig och överraskande som den magiska sagovärlden i hennes konst.
Linda Ferreyra Sandoval
Outi Heiskanen & Janne Laine, Samspel, 28.4–18.5.2012, Galleri G12, Tölögatan 3, 00260 Helsingfors, www.galleria12.fi.
Outi Heiskanen & Janne Laine Urhavet, 11.2–19.8.2012, Didrichsens Konstmuseum, Granviksgränd 1, 00340 Helsingfors, www. http://www.didrichsenmuseum.fi/sve/
