Framdansade livshistorier

Foto: Jonatan Sundström

Dansens starka närvaro och den universella berättelsen om minnen, ensamhet och åldrande lyfter Teater Viirus internationella satsning Memories for Life. Premiären i S:t Petersburg i maj åtföljdes av den finländska premiären på Hangö Teaterträff.

Alla bär vi på berättelser om våra liv, om vem vi är och om vad vi har varit med om. Att berätta sitt liv är ett sätt att skapa förståelse och att befästa sitt jag. Kanske är det därför som det genast från början känns enkelt att ta till sig och engagera sig i Viirus nya produktion Memories for Life, en fysisk föreställning där kropparna talar sitt eget språk om minnen, identiteter och om en tid som oupphörligt tickar vidare.

 

Starka dansnummer

Memories for Life är Teater Viirus första del i det fleråriga europeiska teaterprojektet Meeting the Odyssey som fått sin start i sommar. Pjäsen kommer att turnera i Ryssland, Estland och Finland. Viirus ensemble har också fått internationell förstärkning i den här produktionen, vars koncept och regi Maria Lundström står bakom. Lundström har lyckats skapa en föreställning som gör ett djupt intryck med sin handling om sju personer och sju livsberättelser framförda på flera språk, med engelskan som dominerar. Här kontrasteras ungt och gammalt, här gör man hopp i tiden och här är det kropparna som får ta plats på den avskalade scenen, och som ytterst står i centrum för berättandet.

Redan konceptet i sig gör pjäsen universellt gångbar men det som verkligen höjer den till en teaterupplevelse utöver det vanliga är Lenka Vagnerovàs utomordentligt snygga koreografi som ensemblen behärskar på ett imponerande sätt, både i individuella dansnummer och som grupp. Med lite ord och mycket rörelse lyckas man få fram en helgjuten föreställning vars innehåll kan tillskrivas en mängd tolkningar.

 

Levande minnen

Memories for Life har inspirerats av både Homeros antika epos Odyssén och av världen så som den ser ut dag. Visst går det att dra en parallell mellan berättelsens Odysseus många år av resande och letande innan han hittade hem, och tanken om livet som en resa för personerna på scenen. Samtidigt smyger sig också ålderdomen fram som ett påtagligt tema där såväl ensamhet som kroppens begränsningar inte kan frånkommas, även om man kanske blivit klokare med åren och mera du med sig själv.

De olika scenerna blir som ett slags letande och trevande bland rollkaraktärernas minnen, där valda delar småningom levandegörs med stigande intensitet. Till föreställningens skickligast utförda delar hör berättelsen om ett gift par (Jessica Raita, Viktor Idman) som utförs genom att ensemblen ställer upp sig som om de skulle fotograferas. Genom att byta poser ett antal gånger får publiken ta del av en serie foton och på ett effektfullt sätt återges deras gemensamma liv i stora drag. Tilde Knudsens utrycksfulla dansnummer om en åldrande kropp imponerar stort, likaså scenen där Radoslav Piovarcis rollkaraktär dansar fram sina krigsupplevelser. Också Helena Pruulis komiska talang och expressiva mimik måste få ett omnämnande.

Den anonyma scenmiljön bidrar till en känsla av att Memories for Life egentligen skulle kunna utspelas var som helst och handla om vem som helst. Frågor utan svar om livets absurditet ger pjäsen en vagt kafkaaktig stämning och klockan som hörs ticka i bakgrunden blir en påminnelse om att vars och ens tid är begränsad. Det gäller att ta vara på sina minnen och att dela med sig av dem.

 

Anna von Bonsdorff

 

Memories for Life. Koncept och regi: Maria Lundström. Koreografi: Lenka Vagnerovà. Dramaturg: Christoffer Mellgren. Musik: Robert Kock. Kostym: Tyra Therman. Ljus: Andrea Violato. Scenografi: Viviana Rella. Ljud: Björn Karlsson. Teknik: Nicke von Weissenberg. Producent: Matilda Sundström. På scenen: Maria Ahlroth, Viktor Idman, Tilde Knudsen, Radoslav Piovarci, Helena Pruuli, Oskar Pöysti, Jessica Raita.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *