Danmarks stjärnkock vill resocialisera kriminella
Mat och utbildning är nyckeln till ett lyckat liv efter fängelset. Det tror Claus Meyer, vars kockskola för kriminella väckt både beundran och kritik.
Karikatyrtecknare i ett globalt minfält
I sin nya bok visar Anders Jerichow att karikatyrtecknarna är ytterst relevanta för ett sunt samhälle.
Den politiska Picasso
Les femmes d'Alger (Kvinnorna från Alger) 24.1.1955, Paris. © succession Picasso/Billedkonst.dk 2011.
År 1937 målade Pablo Picasso sin berömda målning Guernica som en protest mot tyskarnas bombardemang av den baskiska staden med samma namn under det spanska inbördeskriget. Tavlan blev den första manifestationen av Picassos politiska engagemang, som fortsatte till hans död år 1973.
En ny tematisk utställning, Picasso, fred och frihet på Louisiana, museet för modern konst utanför Köpenhamn, fokuserar med ett urval av cirka 50 oljemålningar och ett stort antal teckningar, litografiska tryck, keramik, brev och annan dokumentation på just den här mera okända sidan hos den spanska mästaren. Detta är för övrigt den femte Picasso-utställningen i Louisianas 50-åriga historia.
Idén till fokuseringen på Picassos politiska engagemang kommer från Lynda Morris, professor vid Norwich University, som leder ett forskningsprojekt om ämnet ifråga och som också var kurator för denna utställning på konstmuseet Tate i Liverpool.
Picassos politiska engagemang var motiverat av hans upplevelser av både spanska inbördeskriget och andra världskriget. Han stödde Spaniens demokratiskt valda republikanska regering, som också utnämnde honom till direktör för Prado-museet i Madrid år 1936. Efter det ödesdigra bombardemanget av Guernica gick krigets brutalitet på allvar upp för Picasso, och när han skulle representera den Spanska Republiken på Världsutställningen i Paris år 1937, målade han Guernica som en hyllning till de oskyldiga offren. Efter Francos seger år 1939, var han tvungen att leva i exil i Frankrike resten av sitt liv och fick aldrig uppleva sitt hemlands övergång till demokrati.
Dansk integration– succé eller fiasko?
Fungerar den danska integrationen? Viveca Tallgren har besökt en mångkulturell flickfestival i Köpenhamn.
Har man följt med de danska mediernas invandrardebatt får man onekligen en ganska dyster bild av integrationen i Danmark. Men den bilden accepterar inte invandrarkonsult Hans Lassen, som kallar integrationen i Danmark en megasuccé. Enligt honom är det medierna och politikerna som påverkat invandrardebatten negativt med pessimistiska prognoser om ghettoisering, radikalisering o.s.v. Lassens succékriterium bygger först och främst på invandrarnas sysselsättningssituation. Enligt statistiken hade 57 procent av alla invandrare för ett år sedan arbete, och i år har andelen, trots den ekonomiska krisen, stigit till 61 procent.
Danska Politikens ursäkt väcker kritik
Det väckte starka protester i Danmark när tidningen Politiken i slutet av februari i år ingick en förlikning med åtta organisationer som representerar profeten Muhammed, för att be om ursäkt för den kränkning nytryckningen av Muhammedkarikatyrerna år 2008 medfört.
