Debatt på bokmässans Tottiscen.
Foto: Janne Wass

Solveig Arle och Rita Paqvalén arbetar för möjligheten att välja bort konst.

Alla ska ha rätt till kultur. Det är utgångspunkten för Solveig Arle och Rita Paqvalén, som  under Helsingfors bokmässa möttes i diskussion kring konstens tillgänglighet. Arle arbetar som planerare på LL-Center, som för fram svenskspråkig lättläst litteratur i Finland, och Paqvalén är projektledare på tjänsten Kultur för alla.

– Vem behöver lättläst? Nå det är ”de lässvaga”. Dels är det personer med tillfälliga lässvårigheter, som ungdomar med lindriga lässvårigheter och personer som lär sig svenska, dels sådana som ständigt behöver det. Äldre personer är en stor grupp, säger Arle, som beklagar bristen på finlandssvensk lättläst litteratur.

– Under ett bra år kommer det en lättläst finlandssvensk bok. Det är inget fel på de svenska böckerna, men man skulle gärna ge en finlandssvensk bok åt en invandrare, eftersom de också berättar en del om samhället.

Rita Paqvalén framhåller vikten av att alla ska få tillgång till kultur. Kultur för alla sorterar under statens konstmuseum och har fyra anställda; två personer som arbetar med tillgänglighet, en mångkulturkonsult, och en person som har speciellt fokus på hbt-aspekter inom kulturen. Det är den sistnämnda tjänsten som Paqvalén innehar.

– Allt passar inte för alla och meningen är inte heller att allt ska göra det. Men alla måste ha rätt till litteratur, teater och konst, eftersom man ska ha rätt till intellektuell stimulans. Man måste inte gilla det, men alla ska ha möjlighet att välja bort kultur. Man ska kunna tänka att ”så som jag ser ut, är jag välkommen på museum eller teater.” Hörselskadade ska kunna gå på opera, och så vidare.

Arle säger att attityderna gentemot lättläst litteratur i sig inte är negativa, snarare känner hon att hon möts av ointresse. Till exempel bemödar sig många författare inte att svara då de blir tillfrågade om deras böcker får omarbetas till lättläst form.

– Det är klart att det också finns dåliga lättlästa böcker, men så är det ju med all konst.

Paqvalén håller med och påminner om att filmer om lesbiska kvinnor till en början var horribelt dåliga – allt anpassat är inte per definition bra.

– Men sen frågar man om det inte är en begränsning att kulturen är anpassad. Och det är det inte. All konst har gränser; scenen, budgeten, skådespelarna, effekterna. Man måste alltid anpassa konsten, och det kan vara en utmaning. Ofta är det de som har det lilla rummet som är mest kreativa.

Solveig Arle fortsätter:

– Måste då alla bli läsare? Ja, det måste 99 procent av oss bli. Inte klarar man av att skriva en arbetsansökan eller att logga in på nätbanken om man inte kan läsa.

 

text & foto Janne Wass

Lämna en kommentar