Ha-Joon Chang, forskare vid Cambridge University, som profilerat sig med att sticka hål på myter om nyliberal ekonomi i sin tidigare faktabok 23 Things They Don’t Teach You About Capitalism, presenterar den ekonomiska vetenskapen ur ett bredare perspektiv i Economics: The User’s Guide.
Läsupplevelsen är informativ, nedslående och orsakar weltschmerz. Allt man antagit visar sig stämma: välfärdssamhället är en fungerande syntes av kapitalism och socialism, marknader är beroende av statliga interventioner och reglering för att fungera, och den nyliberala ekonomiska skolans teorier visar sig sakna empirisk förankring. Den enda frågan som återstår är hur vi har kunnat tillåta Ayn Rand-frälsta marknadsideologer att kapa hela den breda, rika ekonomiska vetenskapens auktoritet till att utföra sina socialdarwinistiska experiment.
Inte en vetenskap utan flera
Chang ägnar välformulerade stycken åt att kullkasta överentusiastiska påståenden om att ekonomi inte bara förklarar marknader, utan allting. Bland annat har Tim Harford, journalist vid Financial Times, skrivit boken The Logic of Life – Uncovering the New Economics of Everything, där han i ett extatiskt ögonblick vidgar gränserna för den ekonomiska vetenskapen till att omfatta världsalltet.
Dels kallas detta inom filosofin för habilitet, med andra ord att man tolkar världen utgående från det teoretiska ramverk man behärskar bäst. Kemister säger att allt är kemi, sociologer säger att allt är social konstruktion, och ekonomer säger att allt är ekonomi.
Detta slår lätt över i vetenskaplig hybris: bara för att man kan tolka samtliga världsliga fenomen ur ett visst teoretisk perspektiv tror man att den teorin förklarar allt om världen. Kort sagt, för den som har en hammare ser varje problem ut som en spik.
Ha-Joon Chang vill tvärtom visa på gränserna för ekonomin och förankra den i en empirisk verklighet. Boken består av ett flertal avgränsade kapitel. En kort historia av den ekonomiska vetenskapens utveckling från 1700-talet och framåt presenteras med koncisa nedslag i den samtida (globala) ekonomiska utvecklingen med dess kriser och framgångshistorier.
Nio ekonomiska skolor med deras delvis självmotsägande teser presenteras, för att visa på att ekonomi inte är ”en” vetenskap utan flera. Ekonomiska aktörer, produktion, arbete och arbetslöshet, med mycket mera får sina egna kapitel. Då boken försetts med ett detaljerat index blir den en effektiv handbok för den som vill sätta in sig i ämnet.
Klarsynt
Med sin bok vill Ha-Joo Chang tillföra ett mått av sunt förnuft och begriplighet till de ekonomiska argumenten i samhällsdebatten. Det är ett angeläget uppdrag. Ideologiska argument för att nedmontera välfärdsstaten har länge presenterats med kvasiekonomiska motiveringar, som om det inte existerade några alternativ.
Changs enkla observationer om samhällsdebatten nuddar ibland vid det inspirerade – hur kommer det sig till exempel att de rika måste bli rikare för att sporras till hårdare arbete, men de fattigare måste bli fattigare för att nå samma effekt?
I sin presentation av ekonomins historia ryggar han inte heller för vetenskapens mer subversivt klarsynta ögonblick, till exempel då Adam Smith konstaterar att staten alltid kommer att existera för att skydda de välbärgade människorna från dem som inte har någonting alls. Ur detta cyniska perspektiv blir till exempel EU-staternas agerande i södra Europas flyktingkris helt begripliga.
Economics: The User’s Guide är en ovanligt välkomprimerad och begriplig volym, vars ca 500 sidor med fördel kan läsas i maklig takt. Min enda invändning riktar sig mot Changs förkärlek för att göra krystade åsnebryggor till populärkultur. Det är behjärtansvärt att Chang vill göra ekonomin mer lättillgänglig, men i det här fallet borde han göra det bättre eller överväga att låta bli.
Lasse Garoff
Ha-Joon Chang.
Economics: The User’s Guide. Penguin Books 2014.
