Vad vet du om fascism?

av Tony Pohjolainen

Serietecknaren Kalle Johansson och Lena Berggren, docent i historia och forskare kring fascism och antisemitism, gör ett försök att en gång för alla förklara vad fascism är och hur ideologin kom till i formen av serieboken Vad är egentligen fascism?

Boken börjar med en historielektion. Johansson förklarar hur det nazistiska partiet fick över 37 procent av rösterna i Tyskland och hur Benito Mussolini lade grunden för fascismen i Italien. Den andra och centrala delen av boken består av en intervju med Berggren som Johansson har tecknat bilder till, och som är uppdelad i fyra kapitel. Det första kapitlet behandlar det som fascismen vill uppnå: att gå tillbaka till en tid då nationen var på ”rätt väg”. Idén går ut på att vrida tillbaka klockan till något historiskt vägskäl, då nationen i fascisternas ögon valde ”fel väg”, och istället styra utvecklingen och samhället på den ”rätta vägen” igen. Tankarna går osökt till Donald Trumps slogan att göra USA ”great again”.

I de följande två kapitlen förklarar Berggren hur fascismen ser på samhällets utveckling. De vill ju inte fysiskt vrida tillbaka tiden eller stoppa den teknologiska utvecklingen. De italienska fascisterna ville att Italien skulle efterlikna romarriket men utvecklas teknologiskt och politiskt, och bli bäst, vackrast och störst. Det samma gällde Nazityskland som utförde medicinska experiment och främjade läkarkonsten. Under fascismen skulle invånarna leva i ett slags välfärdssamhälle, där de kunde leva ut drömmen om en ”self-made man”, som med hårt arbete kunde klättra upp för karriärstegen (men däremot fick de privata företagen inte bli alltför stora).

I det sista kapitlet talar Berggren om individen och mansidealet. Mannen skulle vara stark, vegetarian och inte använda droger som alkohol eller tobak. Han skulle vara en arbetare och ha en stor familj. Folket skulle renodlas, både individernas hälsa och levnadsvanor, men också rasmässigt så att samhället parade ihop människor för att förädla fram den mest ”tyska” kombinationen. Samtidigt skulle samhället utrota allt som inte var ”naturligt” som psykiskt sjuka, handikappade med mera.

Vad är egentligen fascism? beskriver alltså ideologins hopp och drömmar istället för hur den förverkligades i praktiken. Den sista delen av boken handlar om hur fascistiska ideologier har påverkat samhället, och hur de sakta men säkert kommer krypande tillbaka idag.

Jag har alltid trott mig ha en ganska bra uppfattning om vad fascism egentligen är och hur den har påverkat världen, men efter att ha läst serien kan jag ändå medge att jag har lärt mig något nytt. För det första har jag aldrig tänkt på hur mycket Hitlers Tyskland och Mussolinis Italien liknade varandra ideologiskt sett. Maktövertagandet, som i deras ögon var en revolution, genomfördes med lagliga medel, men de använde sig fortfarande av våld och förföljelser för att de ”riktiga” invånarna skulle få leva i en utopi.

För det andra framgår det tydligt vad Hitler egentligen menade med ras. Han talade inte om hudfärg utan om det som i den tyska romantiken kallas för folksjäl. Det handlar mer om kultur och religion än om egentlig ras. Du kan till exempel inte plötsligt bestämma att du ska vara tysk bara för att du talar språket och följer Tysklands lagar och kultur. Tyskhet var enligt honom något medfött.

En annan serie som på ett dokumentärt sätt behandlar koncentrationslägren och judeförföljelserna under andra världskriget är Art Spiegelmans Maus. Spiegelman leker med begreppet katt och råtta då nazisterna och fångvaktarna porträtteras av katter medan judarna och fångarna porträtteras av möss. Med den tydliga visualiseringen blåser Spiegelman på ett nytt sätt liv i det som Hollywood i oänglighet försökt visa med dramatik och Spielberg.

På samma sätt som jag fångades av Maus fångas jag också av Vad är egentligen Fascism?, och fastän Johansson helt klart har gjort sin egen research är det Berggren som driver berättelsen och ibland kan berättandet kännas trögt. Här hjälper det att Johansson illustrerar Berggrens teorier med teckningar av historiska foton. Tillsammans förklarar de fascismen så att ett barn skulle förstå.

I slutordet ger Berggren en något skrämmande förklaring varför serien har kommit till, och lyfter upp politiska händelser som finns i det hon kallar för en gråzon. De är inte uttryck för ren fascism men samtidigt ger de uttryck för många attityder som är gemensamma med fascismen, och denna återkoppling till dagens utveckling gör serien till något relevant och viktigt.

Tony Pohjolainen

Kalle Johansson: Vad är egentligen fascism? Lära förlag, 2017.

Lämna en kommentar