Yahya Hassan imponerar fortfarande

av Otto Ekman

Då den dansk-palestinske diktaren Yahya­ Hassans uppmärksammade första diktsamling utkom på det prestigefyllda förlaget Gyldendal år 2013 och blev Nordens mest sålda poesidebut i modern tid, tycktes det frestande att se som det lyckliga slutet på ett slags modern, inverterad ful ankunge-saga. Den våldsamme och våldsdrabbade ynglingen som svingade sig upp från en kriminell förortsbakgrund och via sin blixtrande, oväntade litterära begåvning intog en plats i den danska kultureliten, där han bytte munkjackan med fickorna fullstuvade av haschpåsar mot en skräddarsydd blazer.

Men lyckliga slut existerar enbart på film, i verkligheten skar sig det danska etablissemangets försök att ”integrera” Hassan för illa med hans egen ojämna och traumatiska livserfarenhet och hans starka självständiga vilja. Han avsade sig det polisbeskydd som han tilldelats efter att ha dödshotats av islamistiska fundamentalister eftersom livvakternas närvaro­ hindrade honom från att umgås med gamla bekanta och ägna sig åt droger eller småkriminalitet. Livvakterna ersattes småningom av olagliga handeldvapen som han trotsigt poserade med på bilder som laddades upp på sociala medier. Den 18 Oktober 2018 rapporterade TV2 Østjylland att diktaren erkänt sig skyldig till 42 olika åtalspunkter relaterade till bland annat grovt våld, sexuella trakasserier och narkotikabrott och – sedan rätten konstaterat honom som psykiskt otillräknelig – dömts till sluten psykiatrisk behandling på obestämd tid.

Diktsamlingen Yahya Hassan 2 är publicerad inifrån anstalten, och dikterna handlar till en stor del om de kaotiska händelser som ledde fram till Hassans intagning. Styrkorna är de samma som i Hassans tidigare dikter: den entoniga, drivande rytmen i språket, det torra,­ lakoniskt ironiska sättet att skildra de mest blodisande ämnen och avsluta med en absurt humoristisk knorr. Också bredare samhälleliga ämnen tangeras med samma nattsvarta komik: i ”Demokratur” frammanar han fantasibilder av hur israeliska arméns vägspärrar plötsligt ploppar upp på den idylliska danska gågatan (Strøget?). I en värld där israeliska säkerhetsföretag spelar en nyckelroll i säljandet av den övervakningsteknologi som EU och USA behöver för att skärpa kontrollen av de globala migrationsflödena, är detta inte enbart en överdrivet provokativ fantasi.

Till skillnaderna gentemot den förra diktsamlingen hör att Hassan nu är mer explicit influerad av rap-musikens syntax: han leker med rim och alliterationer och blandar in dem i det bekanta monologformatet vilket mestadels fungerar väl. Yahya Hassan 2 innehåller också fler längre dikter än föregångaren vilket inte enbart är ett plus för mig: jag föredrar själv hans kortare, mer kondenserade handlingsdrivna dikter än de abstrakta svadorna som sträcker sig över ett svindlande antal sidor.

Yahya Hassan är en poet vars kaotiska levnadsbana tyvärr riskerar att överskugga hans litterära begåvning. Trots att hans andra diktverk genom sina ämnesval kan sägas uppmuntra en sådan läsning, håller dess rent litterära kvaliteter i mina ögon också mer än väl.

Yahya Hassan:  Yahya Hassan 2. Gyldendal, 2019.

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.