Konst som modet att våga se

av Mio Lindman

Journalisten och konstnären Barbara Savolainen vägrar acceptera ett samhälle där papperslösas och romers utsatthet ignoreras.

Barbara Savolainen är en erfaren journalist som också är konstnär. Hon har på senare år kombinerat konst och aktivism i evenemang som hon har dragit som konstnär, men också som en aktivist som med journalistens gedigna kunskap berättar om läget.

Diskussion genom bilder

I ett av sina konstprojekt, TALK, har Savolainen uppmärksammat de papperslösas situation. TALK-serien består av 39 verk. I kontrast till många tidigare utställningar som bestått av granna målningar är det här frågan om mestadels svartvita verk målade i olja. Många av verken målades snabbt: hon ser en person på gatan och målar en tavla på kanske fem minuter.

I sina TALK-seminarier, där bland annat Diakonissanstalten varit en samarbetspartner, har hon uppmanat till diskussion och medvetandegörande. 2019 ordnades en mängd seminarier där Savolainen höll anföranden och diskussionerna handlade om hur situationen ser ut för de papperslösa. Bland andra Eva Biaudet-, Li Andersson, TarjaHalonen och Erkki Tuomioja har deltagit som talare. I och med att Savolainen har varit reporter har hon bra kontakter till politiker och genom det ett nätverk. Många har velat ställa upp och delta.

Också flyktinggrupper deltog i TALK.

– Jag ordnade några tillfällen i kyrkor där papperslösa övernattade. Fast jag inte själv är religiös har jag stått och predikat med en präst.

TALK-evenemanget har ordnats i Hjorthagen i Stockholm, men till Bryssel hann den inte, även om allt var färdigt planerat. Det är meningen att det ska bli fler tillfällen.

– Det är inte jag som står i centrum i det här projektet. Med konstens hjälp kan jag organisera, vilket jag inte annars kan. Och det har fungerat. Politiker har medverkat i mina projekt och de har på det sättet börjat prata med varandra. Det känns bra. Och på det sättet kan jag också hela tiden hålla i tankarna: vad vill vi få till stånd? Varför ordnar vi detta? Jag har alltid en strategi och en plan.

Konst kan förändra världen

Savolainen beskriver hur hon hållit workshops med invandrare, där man med vissa grupper också målat tillsammans. Hon uppmanade personerna där att samtala med konstverken.

– Utställningen fungerade som en bra bas för att ta upp frågor. Prata med tavlorna!

Målningarna i TALK har varit rätt anonyma. Någon gång har personen på bilden blivit igenkänd, men det vill hon inte. Poängen är inte att peka ut någon enskild.

– För mig är det viktigt att finländare inte glömmer vad som sker. Båtar kapsejsar i Medelhavet, människor drunknar… Vad blir vi när vi glömmer bort vissa grupper i samhället? Det handlar inte bara om flyktingar, utan om inställningen till människan, att man låter stora klyftor mellan grupper uppstå. Det accepterar jag inte

Savolainen har varit politiskt aktiv hela sitt liv och hon beskriver hur TALK-initiativet kom från att själv ha sett romer och papperslösa, också barnfamiljer, slå läger mitt emot riksdagen, i den gamla fabriksbyggnaden som ännu fanns där då.

Kan konsten hjälpa oss att förändra världen? Savolainen tvivlar inte på den saken. Konst väcker känslor och kan göra det möjligt för oss att bearbeta de känslolägen som finns i ett samhälle som hotas av främlingsfientlighet. På seminarierna får hon människor att tala.

– Jag vill inte leva i ett samhälle där man blundar för problem och där folk tar livet av sig för att de är så rädda. Det behövs mod för att prata. Att inte prata får konsekvenser.

Mod i konst och journalistik

För Savolainen går rollen som journalist och som konstnär ihop .

– Jag är född journalist och dör journalist.

Som journalist har hon varit orädd och inte väjt för debatter och att bli ifrågasatt. Hon tvekar inte att kalla sig själv provokatör. På frågan om hon ser sig som aktivist är svaret otvetydigt – ja!

Avslöjande reaktioner har hon också fått på sin konst. När hon i något sammanhang satte ut adresser i samband med sina porträtt av tiggande människor var det en person som utbröt: detta kan bidra till att bostadspriserna sjunker på området.

Som journalist har hon lärt sig vikten av synlighet. Hon har beredskap att ordna seminarier och workshops.

– För att få folk att komma på mina seminarier behöver jag marknadsföra mig.

När hon säljer målningar går intäkterna till Läkare utan gränser. Konsten gör hon inte för pengar utan det viktiga är att starta samtal.

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.