Professorn som vågade älska mode

av Mira Berndtson

Litteraturvetaren och Svenska akademiledamoten Sara Danius (1962–2019) må ha bidragit med värdefulla insikter inom litteraturvetenskapen men hos de breda massorna förblir hon antagligen främst ihågkommen som en feministisk modeikon. Danius relation till mode fascinerar också efter hennes död och till exempel hennes Nobelklänningar, skapade av Pär Engsheden, har ställts ut på och finns bevarade på Nationalmuseet.

I Danius och modet analyserar Marie ­Ledendal och Philip Warkander, lektorer i strategisk kommunikation respektive modevetenskap vid Lunds universitet, Sara Danius användning av mode som ett strategiskt kommunikationsverktyg och hennes forskning kring modets roll i litteraturen. I sina studier av den franska realismen och författare som Marcel Proust, Gustave Flaubert, Honoré de Balzac och Stendhal visade Danius på tingens betydelse, på det oskiljaktiga sambandet mellan yta och intellekt som existerar genom modets förmåga att spegla och symbolisera sin samtids tankar, idéer, identiteter, ställningstaganden och värderingar. Danius egen stil var också väldigt medveten, strategisk och slagfärdig.

Sara Danius tog den persona som hon presenterade för omvärlden på stort allvar. Genom att leka med olika, ibland motstridiga, identiteter lyfte hon fram flera versioner i berättelsen om sig själv. Den omsorgsfulla iscensättningen möjliggjorde även en skyddande gräns mellan det privata och det offentliga.

Danius signaturplagg, knytblusen, blev under skandalen kring Svenska Akademien och Danius påtvingade avgång som dess ständige sekreterare en symbol för protesten och motståndet mot att kvinnor far illa inom patriarkala strukturer. Att knytblusen kom att gå till historien som ett feministiskt maktplagg är trots allt en slump och betydligt intressantare är Danius egna, noggrant uttänkta Nobelkreationer i samarbete med Pär Engsheden.

Engshedens design syftade till att förtydliga och understryka Danius självklara plats som lärd kvinna i högakademiska sammanhang. Hon var där i egen hög person och inte som ett smycke på någon mans arm. I dessa skapelser knöts mode, litteratur och samtidshistoria samman. Danius klänning från Nobelfesten 2015 visar exempelvis upp referenser till såväl Prousts verk På spaning efter den tid som flytt som till föregångaren på stol nummer 7, Nobelpristagaren Selma Lagerlöf, den första kvinnan att väljas in i Akademien. Danius placerar på så vis in sig själv i en lång fortgående historia om samhälleliga framsteg för kvinnor inom den svenska kulturen.

För den som vill bli tagen på allvar i akademiska kretsar (speciellt de humanistiska) gäller det ofta att inte visa något intresse för mode och yta. Men Danius bröt mot förväntningarna och markerade med mode som kulturyttring att det inte finns någon motsättning mellan yta och djup, att innebörden finns på ytan.

Foto: Otto Donner

Marie Ledendal & Philip
Warkander:
Danius och
modet.
Hoc Press, 2020.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.