Längtan och tvekan kring potentiellt moderskap

av Maria Kallio

I Lina Bondes diktsamling om er mamma & om mig tecknas konturerna av en intensiv kärleksrelation och dess upplösning. Centralt i berättelsen är den ena parten, Ales, starka längtan efter barn och diktjagets tvekan inför beslutet att bli gravid. I och med att det är frågan om ett samkönat par bosatt i Tyskland skulle IVF-behandlingarna kosta dem långt över 1000 euro per försök och dessutom förutsätter lagen att kvinnorna gifter sig. Den icke-gravida parten får sedan adoptera det eventuella barnet efter ett utförligt lämplighetstest.
I ett försök att kringgå kostnaderna och en del av byråkratin kontaktar Ale en homosexuell man som är villig att donera sperma och sedan dela vårdnaden av det potentiella barnet.
Diktjagets beskrivningar av inseminationsförsöken på toalettgolvet har en air av utomkroppslig upplevelse. Det är en plastburk, en spruta, kallt kakel mot ryggkotorna och emotionell distans. Ales längtan driver handlingen framåt medan diktjaget på grund av ålders- och hälsorelaterade orsaker är den som förväntas bära barnet, utan att riktigt veta om hon alls vill.
Miljöerna i diktsamlingen är bekanta från Bondes hyllade debutsamling tecknar snö (2020). Det är Berlin och Nykarleby, och kontrasten mellan platserna. Den erotiskt laddade, utforskande munnen och salivspåren den skapar återkommer också i om er mamma & om mig. Den tudelade formen på många av dikterna där ord i två spalter möjliggör flera olika läsningar av samma sida känns också igen från debuten:

att ligga på golvet vakande
under ett murknande hjärta
runtomkring mig höghusljuden
inuti mig
gulnande träkyrkor
den bästa tiden att få barn
är nu
Nytt för den här samlingen är Bondes tematiska åtstramning och fokus på att forma sina dikter till en berättelse om något som åtminstone på finlandssvenskt håll hittills inte berörts skönlitterärt. Svenska Tove Folkesson har skrivit om ett lesbiskt pars längtan efter barn och fertilitetsbehandlingar i romanerna Hennes ord: värk I-III (2019) och Den stora kyrkan (2021). Där Folkessons romaner på ett mera personligt sätt närmar sig frågan om barnlöshet, längtan och IVF-behandlingar har Bonde ett något mera politiskt anslag. Detta genom att presentera de vilt varierande prislistor för fertilitetsbehandlingar som föreligger för heterosexuella par, samkönade par med livmoder och samkönade par utan livmoder i Tyskland. I samband med prislistorna antyds en positiv attityd till surrogatskap, men utan att desto djupare behandla ämnet. Ojämlikheten i barnskaffande mellan hetero- och homosexuella par illustreras också i följande dikt:

Det är klart ni också vill lika mycket som normala

…jag menar vanliga par
Okej. Är vi inte
vanliga par, frågar Ale.

Ja. Men samtidigt är det ju
naturligt att man inte kan få allt.

Okej. Vad kan vi få,
frågar Ale.
Diktjagets kluvenhet inför beslutet om att skaffa barn kommer i stark belysning i och med att barn i en relation mellan kvinnor inte kan komma som en överraskning: ”i natt hade vi sex / troligen blev ingen gravid”, konstaterar diktjaget lakoniskt. Hon känner tvekan och potentiell ånger mitt under de hemgjorda inseminationsförsöken, och när alla försök har misslyckats och relationen tagit slut finns de känslorna kvar, parade med en brännande känsla av att någonting värdefullt gått förlorat. Det är i skildringarna av denna dubbelhet som Bondes dikter är som starkast.

Lina Bonde:
om er mamma & om mig.
Förlaget, 2022.

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.