Psykoanalysen kan fungera som verktyg för att komma bort från en polariserad syn på kön och sexualitet, skriver psykoanalytikern Joachim von Weissenberg.
Kulturkriget rasar på olika fronter och konfrontationerna mellan de fundamentala meningsskiljaktigheterna om vad som är rätt och riktigt för människan utspelas på både globala och lokala arenor. Kulturkrigandet kan ses i allt starkare motsättningar mellan liberala och konservativa synsätt, vilket bland annat beskrivs av Jarkko Tontti (se exempelvis HS 8.1), som har skrivit om hur kulturkrigets två falanger de facto påminner om varandra och han efterlyser en mera sansad och eftertänksam politisk diskurs. Hans senaste bok, Tarkoituksista ja keinoista behandlar detta tema.
Den mest synliga arenan för kulturkriget är USA:s tudelning mellan de liberala demokraterna och de konservativa republikanerna. Begreppet ‘kulturkrig’ introducerades i amerikansk politik i och med sociologen James Hunters bok Culture Wars: The Struggle to Define America (1991). Till kulturkrigets grundorsaker hör strukturell rasism, konservativ religiositet, kvinnoförtryck, sexism, och speciellt storföretagens makt och korruption. I USA har de stora företagen med sina mäktiga lobbyorganisationer ett stort politiskt inflytande på landets tvåpartisystem. Detta tär på demokratin och man kan förstå att det föds en motkraft gentemot en korrumpering av medborgarsamhället. Från Förenta Staterna härstammar även kulturkrigens intellektuella manifest, i form av främst intersektionell feminism som en aktiviströrelse riktad främst mot strukturell rasism och sexism. MeToo-rörelsen samt aktivismen kring LGBTQ2SIA+-rättigheter (Lesbian, Gay, Bisexual, Transgender, Trans-sexual, Queer and Questioning Two-Spirit, Intersex, Asexual) har fått ett starkt fotfäste bland de liberala.
Det konservativa tänkandet har utlyst kampen för till exempel de homosexuellas rättigheter som ”hbtq-propaganda”. Olika medier har rapporterat om att bland annat biblioteket i Moskva fått en lista med böcker, skrivna av prisbelönta författare som måste tas bort. Det är inte svårt att hitta historiska synder begångna av den konservativa falangen. Exemplen är många, som kyrkans historiska förtryck av sexualitet och kvinnor, rasism, förtryck och utnyttjandet av människor i en svagare ställning. Listan kunde göras mycket längre. Det konservativa tänkandet har traditionellt exempelvis fördömt homosexualitet som en sjukdom eller synd. Detta förtryck av minoriteter har åstadkommit mycket lidande.
Problematisk moralisering
Inom det liberala tänkandet skiljer man på det biologiska könet och den kulturella/sociala könsaspekten. Det centrala enligt denna syn är den egna upplevelsen av ens könsidentitet – som man på engelska benämner gender. Denna syn skiljer sig från den konservativa genom att betona det fluida och icke-binära – och bygger långt på individens känslor.
Den liberala falangens användning av begreppet försvarande av mänskliga rättigheter är dock ofta problematisk. Vem vill inte stöda och kämpa för mänskliga rättigheter? Problemet är att personen som motsätter sig försvarande av den egna gruppens definition av de mänskliga rättigheterna riskeras att stämplas av gruppen som omoralisk.
De två ideologierna verkar vara låsta i sina egna slutna människo- och könsuppfattningar och i en krigisk kamp verkar ideologierna – i alla fall i dess mer extrema uttryckssätt – inte speciellt intresserade av sanningen eller att förstå den andre. Kulturkrigets främsta vapen är svartvita attityder och ett demoniserande av fiendelägret. Typiskt för båda falangerna är användandet av moralisering, för båda lägren anser sig stå för vad som är rätt och riktigt. Då den egna gruppen håller sig för att representera högre värden försöker man moralisera och komma åt den andre genom samvetet.
Helhetssyn på kön och sexualitet saknas
Kulturkrigets falanger har vad man kunde beskriva som en endimensionell syn på kön och sexualitet, och båda tänkesätten saknar en helhetsmässig och djupare insikt i sexualitetens relation till att vara människa. Den konservativa falangens endimensionella syn, där den biologiska, sociala och psykologiska aspekten anses tillhöra en och samma heteronormativa, binära verklighet, är ofta i konflikt med människans omedvetna känsloliv. Den liberala falangen verkar inte tåla invändningar gentemot sitt synsätt, som syns exempelvis i förbjudande av Samlingspartiet och Centern som officiella samarbetspartners i årets Pridevecka.
Hur kunde detta kulturkrigande gällande kön och sexualitet brytas upp? En möjlig lösning kunde vi finna i den medicinskt psykologiska vetenskapsgren som idkat djupa och långtgående studier om människans medvetna och framförallt omedvetna sexualitet: psykoanalysen. Inom psykoanalysen ser man på människans sexualitet som flerdimensionell:
1. Den omedvetna fluida sexualiteten som syns speciellt i tonåren samt i vårt känsloliv, drömmar och till exempel kreativitet. Till den fluida aspekten tillhör synen att människan är bisexuell från födseln och att en fluid sexualitet fortsätter i våra omedvetna känsloliv livet ut. Den fluida sexualiteten syns speciellt under tonårstiden då den unge söker både sin helhetsidentitet samt sin sexuella läggning och identitet.
2. Medveten helhetsidentitet, den utvecklingsmässiga synpunkten. Enligt den psykoanalytiska teorin går det att urskilja två utvecklingslinjer. Den första gäller binäritet (genitalitet) som en integrerande faktor i personligheten och som en motkraft gentemot psykiska problem (till exempel neuroser, skuldkänslor). Den andra utvecklingslinjen är ett större accepterande av det egna, framförallt omedvetna, fluida driftslivet, vars syften är många (se följande punkt).
3. Ett ömsesidigt samband mellan det fluida och det binära. Enligt den psykoanalytiska utvecklingspsykologin är sexualiteten både binär (gränser, icke-fluid) och icke-binär (gränslös, fluid). Den binära nivån integrerar och omsluter den fluida nivån – till en helhet. Detta syns exempelvis i det utvecklingsmässiga målet att förena kärlek med sexualitet i samma partnerförhållande. Vad gäller definitionen på kön och sexualitet så är det kulturen i vilken vi lever som starkt påverkar hur bland annat manlighet och kvinnlighet definieras, trångsynt eller vidsynt.
Men många svåra frågor gällande människans sexualitet är fortfarande obesvarade. För att vi tillsammans kunde hitta större klarhet kring dessa, ofta komplicerade frågor, borde vi i motsats till dagens ofta tvära och moralistiska diskussionsklimat bli mera öppna och toleranta. Dagens polarisering av attitydklimatet har ersatt ett ofta mera mödosamt sanningssökande. I ett mera lungt och respekterande diskussionsklimat kunde man granska dessa fenomen mera sakligt. Frågor kring sexualitet väcker starka känslor, men vi får tillsammans arbeta för en konstruktiv ömsesidig förståelse.
Foto: Max Halberstadt / Wikimedia Commons
