Människan är enkel. Eller i alla fall enkelspårig. Vi är snabba att tro att den nya tekniken vi möter kommer att förändra allt. Att AI snart ska förändra världen. En revolution är på väg. Robotarna kommer ta över allt. Snart är vi alla arbetslösa. Eller utrotade.
Vi hör, nickar med. Det upplevs som en förutbestämd väg som vi redan har slagit in på.
Och vem kan egentligen med säkerhet säga hur framtidens arbetsliv kommer att se ut. Efter ännu en pandemi. Efter klimatförändringarnas konsekvenser. Efter nya krig. Hur arbetslivet ser ut i en framtid om tjugo, femtio eller hundra år, är svårförutspått.
Wall Street-tradern Nassim Nicholas Taleb skriver om olika typer av risker i boken Den svarta svanen: vad mycket osannolika händelser kan leda till. En svart svan är en oförutsägbar och osannolik händelse som när den inträffar får mycket allvarliga konsekvenser.
Det har debatterats om coronapandemin var en svart svan eller inte. Men för de flesta var den nog just det: en mycket osannolik händelse som påverkade våra liv på ett omfattande sätt. Känslan av att en ny svart svan snart kan inträffa ligger nu också närmare till hands.
Risken med att köpa idén om att framtiden är ödesbestämd är att man blir reaktiv.
Men i de allra flesta fall är det de små förändringarna som kommer ta oss till en helt ny plats. Och det över en längre tid. Framtidens arbetsliv är inte alls förutbestämt. Det går att påverka. Och det utifrån vilka värden som är viktiga att värna i arbetslivet.
Även om vi i dag pratar om AI och den eventuella revolution den kommer att innebära för framtidens arbete, ska vi komma ihåg att vi har befunnit oss i en automatiseringsomställning i hundra års tid. Sett genom historiens lins har vi i Norden klarat den omställningen rätt bra. Farliga arbetsmoment har sållats bort, jobben som är kvar är säkrare. Utan att idealisera får ändå sägas att vi har förhållandevis bra möjligheter till att ställa om till nya jobb.
Men lika viktigt. Att stillasittande titta på när arbetslivet förändras är inte en bra idé. En förändrad arbetsmarknad ska och får inte ske på bekostnad av goda arbetsvillkor.
Förändringarna som skapat bättre villkor på arbetsplatserna har inte uppstått i ett vakuum.
För den rätten har många kamper tagits genom historien. I formen av strejker, konflikter och förhandlingar.
Framtiden behöver inte innebära att en Elon Musk-klon tar över världen. Se bara på hur en enad svensk fackföreningsrörelse slutit upp för att ta konflikten med Musk-ägda Tesla. I USA har strejkande bilarbetare på landets tre största biltillverkare just fått igenom ett rekordavtal. Strejken var ännu en yttring för den fackliga våg som dragit genom landet på senare år. Sådana konflikter kommer att behöva utkämpas igen och igen, även om verktygen och metoderna kommer att skifta över tid.
Risken med att köpa idén om att framtiden är ödesbestämd är att man blir reaktiv. Att man på sin höjd försvarar de rättigheter som nu existerar. Men att man backar från möjliga idéer om hur vi kan stärka det vi har i dag och vad som kan bli nya idéer för framtiden. Då hamnar man på defensiven.
I tider av snabb utveckling, i tider av stark oro inför vad framtiden bär med sig. Då gäller det att komma ihåg: vi förtjänar trygga jobb. Vi förtjänar att ha bra villkor på jobbet. Oavsett om vi pratar om i dag. Eller hundra år framåt i tiden.
