Apati som lämnar djupa avtryck

Människor står på ett långt rullband, som på en flygplats eller i en passagerarhamn. Vid slutet av rullbandet faller de döda ner och forslas vidare på ett annat band. Tanken går osökt till ett slakteri. Scenen beskriver den mänskliga tendensen att bli likgiltig inför maktmissbruk och skoningslöst våld.

Teater Viirus episodföreställning Den andra naturen handlar om hur olika arter lever sida vid sida, åtskilda men ändå så lika i sin sårbarhet. Anni Klein har regisserat föreställningen och Pipsa Lonka står för manuset.

Våldet och makten ur rullbandsmetaforen blir tydliga inte minst i hur vi behandlar djuren. Både Lonka och Klein har under arbetet med föreställningen inspirerats av filosofie doktor Elisa Aaltolas bok Johdatus eläinfilosofiaan (Introduktion till djurfilosofi). Djuren finns på ett subtilt sätt med i hela föreställningen och människan behandlas som en art bland andra.

En absurd stämning genomsyrar föreställningen. De komprimerade episoderna och lakoniska replikerna gör det enkelt att dra paralleller till Roy Anderssons filmer, till exempel i episoden där en kvinnlig präst helt oväntat börjar sjunga en vemodig aria vid köttdisken i ett snabbköp. Köttförsäljaren och besvärade kunder står som handfallna. Till slut blir kvinnan utsläpad av en vakt inför de stirrande kunderna. Trots den tragikomiska undertonen, fastnar skrattet i halsen.

Inte bara den anderssonska estetiken är närvarande, också inhemska idéer får skina. Det konstnärliga uttrycket och ljudbilden i Den andra naturen grundar sig på den playback-metod som Klein och ljuddesignern Heidi Soidinsalo använt i de prisbelönta föreställningarna Play Alter Native och WunderKinder. Replikerna är bandade på förhand – att ge dem fysiskt uttryck på scen blir skådespelarnas uppgift.

Skådespelarnas masker tillåter nästan inga ansiktsuttryck. De här uttrycksmässigt strama tyglarna skapar en förtätad stämning. Det ligger något väldigt befriande i att maskerna och de tiotals olika perukerna som används gör skådespelarna närmast oidentifierbara. Den till synes opersonliga och uttryckslösa estetiken gör konstigt nog att karaktärerna berör på ett djupare plan. Deras tomma, apatiska blickar säger ändå så mycket och lämnar ett avtryck som stannar kvar länge.

Trots det samhällskritiska greppet kommer föreställningen inte med några moraliska pekpinnar. Däremot väcker den många frågor, precis som en utmärkt föreställning ska göra. Den andra naturen gör det lätt att med tillförsikt se fram emot Kleins och Lonkas kommande alster.

Text Linn Karlsson

Foto Mark Niskanen

Den andra naturen.
Text: Pipsa Lonka. Regi: Anni Klein. Skådespelare: Maria Ahlroth, Martin Bahne, Iida Kuningas, Oskar Pöysti. Scenografi och kostymdesign: Laura Haapakangas. Ljuddesign Heidi Soidinsalo. Ljusdesign & video:
Jani-Matti Salo & Mark Niskanen. Spelas till den 11.5.2018.
Pipsa Lonkas manus kan läsas i sin helhet på svenska, finska och engelska på Viirus webbplats (viirus.fi).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *