Klockriketeaterns scen är för kvällen upptagen av Globaréns funktionella men stilfulla rekvisita: Några vita, stapelbara sittmöbler, ett piano, en jordglob innanför ett myggnät – och en snögubbe. Symptomatiskt nog har snögubben lite svårt att hålla ihop för pjäsen handlar om den globala uppvärmningen, en under den senaste tiden mycket uppmärksammad miljöfråga.

Claes Andersson ackompanjerar på piano medan skådespelarna Henrika Andersson(”Tyra”) och Niklas Häggblom (”Knut”) klädda i rött och svart leder oss genom berättelsen. Det hela har dragning åt det övertydligt naivistiska vilket ger en omedelbarhet åt föreställningen. Jag uppfattar anslaget som lite 60-talistiskt på grund av sångernas budskap, stämningen och skådespelarnas gestaltning i rörelse på scenen.

Musiken använder olika stilar i varje sång och bygger på det sättet upp en struktur med olika perspektiv. Världsekonomi kontrasteras mot miljöproblem på ett samtidigt personligt och ifrågasättande vis, ofta med humor i t.ex. ordlekar, besserwisserattityd, missförstånd. Scenerna byggs upp med enkla medel och förlitar sig på skådespelarnas närvaro, som håller. En förvirrande chef dyker upp – är det allvar eller satir? Det beror på åskådarens perspektiv, visar det sig. Mycket skratt i publiken får scenen där Knutte börjar en vanlig dag i energiförbrukningens tecken medan Tytte bidrar med ljudillustrationer och informationsskyltar. Ekocasinot är en intressant uppfinning, men möjligtvis lite skuldbeläggande. Detta vänds ändå i skratt med hjälp av Knuttes högt formulerade ekologiska ambitioner. Avslutningen är välfunnet vacker och allvarlig.

Globaré: En kabaré om oss och den globala uppvärmningen. Urpremiär 11.2.2007 på Klockriketeatern, övriga förest. 17.2 kl.19 och 18.2 kl.15 med diskussion efteråt. Text, sångtexter: Claes Andersson, Henrika Andersson. På scen: Niklas Häggblom, Henrika Andersson, Claes Andersson.

Monika Holmström