Rita Paqvalén tillsammans med en ny generation kvinnor i Helsingfors, Jessica Rautelin, Josefina Paqvalén och Emma Blomster.

Rita Paqvalén är en av kvinnorna bakom den nya boken Kvinnornas Helsingfors. Boken vecklar ut Helsingfors historia ur kvinnornas perspektiv ända från 1400-talet till i dag.

Det är något speciellt med att en lugn eftermiddag sätta sig ner i en gammal restaurang, som Kappeli i Helsingfors, och ta en kopp kaffe. Om man sitter tyst en stund kan man börja föreställa sig alla de storheter som suttit där med konjakskupan i handen och funderat över landets framtid, konsten och livet, eller helt enkelt bara ägnat sig åt meningslöst small talk. Eller en gammal skola där man nästan kan höra de tusen och åter tusen små fötter som sprungit upp och ner längs med korridorerna under de senaste hundra åren.

Anna Biström, Rita Paqvalén och Hedvig Rask har tillsammans med ett stort antal andra personer tagit den här känslan och försökt sätta den mellan två pärmar i verket Kvinnornas Helsingfors, en bok om stadens historia ur ett kvinnligt perspektiv.

Tanken föddes då vi grundade nätverket Kulturfeministerna år 2007 och gjorde en resa till Ekenäs för att bekanta oss med stadens kvinnliga historia. Ekenäs har ju en mycket intressant kvinnlig historia, där har bland annat funnits ett lärarinneseminarium, ett sjukhus och många kvinnliga konstnärer har varit aktiva där. På den resan, där vi var sju personer, satte vi oss ned och funderade över vad det är vi kan, vad vi är intresserade av och vad vill vill göra. Vi beslöt oss för att göra en bok om Helsingfors.

Det berättar Rita Paqvalén som är en av de tre redaktörerna. Totalt medverkade 36 personer i arbetet med boken och en arbetsgrupp på 14 personer utkristalliserades. Paqvalén själv är forskare, kulturarbetare och kritiker, och det är kanske lite överraskande att hon valde att skriva om kvinnliga arkitekter. Men det var också en av tankarna med boken, att man inte skulle skriva om det man var insatt i från tidigare, utan det man var intresserad av.

Guidebok

I boken finns texter av en uppsjö olika personer, en kulturskatt av gamla fotografier och dessutom nytecknade bilder och kartor.

Det är en sorts kulturhistorisk guide. Dels kan man sitta hemma och läsa den, men med hjälp av kartor och konkreta adresser kan man också hitta intressanta platser i staden och själv bege sig dit för att utforska dem och se staden med nya ögon. Dessutom har det gjorts konstverk och en kulturhistorisk vandring i samband med arbetet med boken.

Boken sträcker sig ända från 1400-talet fram till i dag. Paqvalén säger att det var lätt att hitta information om 1800- och 1900-talet, men att det före det var mer sparsamt med dokumentation om kvinnornas förehavanden i staden, speciellt på 1400- och 1500-talet. Något av det mest intressanta med arbetet var enligt Paqvalén att se hur så mycket hänger ihop. När man började forska om en kvinnlig konstnär, framgick det att hon var aktiv i något sammanhang där en annan kvinnlig aktivist var med och kände den och den …

Hon beskriver det som att börja dra i en tråd och se hur en massa andra saker börjar nysta upp sig. En stor del av de aha-upplevelserna kom då Paqvalén satt i fotoarkivet och letade efter illustrationer till boken.

Det var jätteintressant och jag skulle gärna ha gjort mer av det.

Speciellt intressant för Paqvalén var just slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, på grund av den samhälleliga aktivitet som pågick då.

Det är alldeles fantastiskt hur aktiva kvinnorna var på den tiden, inom konsten, arbetarrörelsen, politiken, på en massa olika områden. Förutom allt det här, skötte de dessutom om de dagliga rutinerna i hemmet. Man förstår i dag inte hur de överhuvudtaget klarade av alltihop!

Oberättade
berättelser

Kvinnornas Helsingfors är framför allt en mångsidig bok som tar upp stadens historia ur ett otal olika perspektiv. Enligt Paqvalén var en av grundtankarna att berätta de berättelser som inte har hörts tidigare och samla dem i en och samma pärm.

Den officiella historieskrivningen är ju ofta nån sorts monumental historia, och den tenderar att sammanfalla med en manlig historia. Vi ville lyfta fram den andra historien.Vi ville inte heller koncentrera oss enbart på högkultur, utan blanda både högt och lågt, inte bara berätta den bildade klassens historia utan också arbetarklassens historia. Visa hur staden ter sig ur olika perspektiv. För olika läsare kan staden öppna sig på olika sätt. Vi valde att skriva boken ur ett kvinnoperspektiv, men det kunde lika gärna ha varit ur ett arbetarperspektiv eller ur en bögs perspektiv.

På frågan om huruvida Kvinnornas Helsingfors är en feministisk bok, svarar Paqvalén ”både och”. Ingången är ju feministisk, men det är inte en feminstisk politisk bok.

Det är ju inte bara kvinnohistorien vi berättar, utan det är lika mycket en bok om Finlands historia, eller en social historia. Jag hoppas att läsaren ska få en aha-upplevelse och själv bli nyfiken på att ta reda på mer om Helsingfors historia. Jag hoppas att någon ska fråga sig varför inte det och det finns med i boken och göra sin egen forskning. Att folk blir nyfikna på Helsingfors och börjar se Helsinfors på ett nytt sätt. Börjar söka saker och ting bortom det självklara.

text&foto Janne Wass

2 kommentarer

Lämna ett svar till Biström, Anna, Paqvalén, Rita & Rask Hedvig (red); Kvinnornas Helsingfors; 2010 « Feministbiblioteket

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.