Mångsidig representation i elvaårings nattbok

av Rosanna Fellman

Yoko är 11 år gammal och går i lågstadiet. Nattboken är hennes ”dagbok” som hon skriver i om kvällarna. Nattsvart och underbart av Annika Sandelin är tredje delen i serien ”Yokos nattbok”, med huvudkaraktären Yoko och hennes smått dysfunktionella familj. Yokos pappa är psykolog, Yokos mamma har utmattningssymptom och hennes yngre syskon Salvador och Frida är konstant i luven på varandra.

Begreppet ”nattbok” kan ha inspirerats av titeln på den kända dagboksromanen Linas kvällsbok. Dagboksformatet i mellanålders- och tonårsböckerna var populära i början av 2000-talet men har avtagit lite de senaste åren. Sandelin nämner samtida företeelser som selfies och använder inte den utnötta frasen ”Kära Dagbok” i början av kapitlen. Därmed faller inte romanen offer för de klyschor som vanligtvis spökar i dagboksromaner. I Nattsvart och underbart finns illustrationer av Linda Bonde­stam som gör texten mindre kompakt, vilket är positivt då det är en mellanåldersbok.

Romanen berättas ur Yokos perspektiv, vars röst som 11-åring känns trovärdig. Tempot är speedat och händelserna radar upp sig själva ovanpå varandra. Yokos känslotillstånd beskriver händelseförloppet genom starka bilder, såsom i följande beskrivning: ”Ända sen jag stal filen har jag varje kväll bett till Gud att jag ska bli snällare.” Det finns både positiva och ledsamma scener i romanen. Tankar om när man ska börja pussas med pojkar varvas med funderingar kring om alla krig skulle försvinna genom att slopa alla landsgränser. Det går från högt till lågt, vilket titeln Nattsvart och underbart syftar på.

Föräldrarna i familjen är överbelastade och Yoko bekymrar sig därför över familjens dynamik. Föräldrarna försöker ge sken av ett normalt liv för den yttre världen men Yoko är ändå rädd för att folk uppfattar familjen negativt:

”Fredag 19.12. Jag är på riktigt orolig för att den där tanten som ska vara Fridas assistent på dagis kommer att ringa polisen och säga att våra föräldrar inte klarar av att ta hand om oss.” Oron för att verka konstig avtar småningom och när föräldrarna pratar med barnen om situationen kan Yoko till slut acceptera sin familj. ”Alla familjer har sina problem. Vi älskar varandra och det är huvudsaken”, konstaterar mamman.

Bondestams illustrationer är en kvalitetshöjare. Bilderna kommer vid exakt rätt tidpunkt och de är dessutom sådana som läsaren inte förväntar sig. Till exempel då Yoko möter en alkoholist som slänger ur sig en rasistisk kommentar förklarar Yokos pappa att alkoholisten misslyckats med sitt liv och egentligen bara är ett litet barn innerst inne. Efter denna scen följer Bondestams illustration av en alkoholist som ligger på marken och bredvid honom ligger hans barnversion. Illustrationen är förvånansvärt djup för en mellanåldersbok och en ovanlig representation av samhällets mörka sidor.

I Nattsvart och underbart finns det något att hämta för alla barn i mellanårsåldern (8–12 år). Mångsidiga karaktärer och situationer gör att olika typer av läsare kan känna igen sig själva.

Annika Sandelin:
Nattsvart och underbart.
Förlaget, 2018.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.