I kapitalets trollkrets

av Camilla Thelestam

Milja Sarkolas Pääomani är en personlig och stimulerande föreställning som sätter tankarna i spinn, även om klichén om ”de rika finlandssvenskarna” känns nött.

Hos oss talas det sällan högt om pengar, inkomster, kapital. Det är konstigt med tanke på hur mycket i vårt liv som bestäms av dessa. Hur många gräl som beror på pengar eller brist på dem, hur många krig som startats och länder som erövrats av ekonomiska skäl. Men att tala om inkomster eller egendom har åtminstone bland den övre medelklassen varit tabu. I Pääomani (Mitt kapital) av Milja­ Sarkola talas det på många olika plan inte om så mycket annat. Det är både fräscht och förbryllande.

Den grafiska, luftiga, nästan symboliska scenografin av Kaisa Rasila är uppdelad i olika rum (köket, vardagsrummet, banken) med hjälp av glasväggar och vertikala svarta lister. Här träffar vi Kvinnan, pjäsens huvudkaraktär, för det mesta i färd med att räkna. Räkna och anteckna hur mycket hon har i lån, hur mycket hon investerat, får i ränta och så vidare, i accelererande tempo. Eero Ritala gör rollen som Kvinnan med precision, fina nyanser och en otrolig koncentration.

Det hela tar sin början på Aktias huvudkontor där kvinnan tillsammans med sin man tecknar ett bostadslån. Situationen utvecklas snabbt till en föreläsning i investeringskunskap som fångar kvinnan i sitt grepp. Att hon är rikare än mannen skapar en obalans som snart färgar av sig på alla samlivets områden. Mannen verkar ta det med ro, men för kvinnan blir det ekonomiska ett slags besvärjelse och hon hamnar i en häxkittel där hon dels uppfattar allt i ekonomiska termer, dels känner skuld och skam över att vara privilegierad. Skammen får henne upprepade gånger att handla som en räknemaskin eller att tappa kontrollen.

Genom bostadslånet berättar pjäsen om något som de flesta kan känna igen: de skyhöga boendekostnaderna, amorteringarna, räntorna, försäkringarna – hela karusellen. De höga bostadspriserna i huvudstadsregionen som gör att ett helt liv kan flyta förbi innan bostaden är betald. Men Sarkola går inte in på dessa spår utan håller problematiken på en priviligierad finlandssvensk nivå. Klichén om ”de rika finlandssvenskarna” måste jag ifrågasätta – så enkelt är det ju inte.

I andra akten befinner sig kvinnan på ett konstnärsresidens i USA. Dagar i sommarvärme kring ett långbord vid en sjöstrand, kryddade med intrikata relationer, verkar först handla om något helt annat än första akten, bara för att så småningom också visa sig handla om kapital, men på ett mera abstrakt plan: Vad allt kan betraktas som kapital och hur kan man använda det? På vilka sätt får en konstnär utnyttja sina relationer som kapital?

Milja Sarkolas och Katariina Num­minens regi karakteriseras av finstämdhet och noggranhet i varje detalj. Det är skönt att följa med det fina samspelet skådespelarna emellan. Första akten tuggar kanske lite väl länge på alla kalkyler utan att någon utveckling sker. Det blir meningsfullt för åskådaren först när det blir olidligt för huvudpersonen. Regin använder sig särskilt i första akten av en speciell metod för att lösa problemet med tvåspråkigheten, nämligen så att den skådespelare som står på scenen talar med en annan skådespelares röst. För att synkronisera röst och fysisk närvaro, rör sig skådespelarna lite som i en animation, vilket skapar en egenartad stämning av förfrämligande. Ett likartat drag återkommer i andra akten där personerna på konstnärsresidenset rör sig knyckigt och arytmiskt, vilket skapar en kittlande spänning mellan huvudpersonens uttalade tankar och de stumma situationer som spelas upp.

Pääomani är en stimulerande och personlig föreställning om vårt förhållandet till kapital. Det är sällan detta har utgjort stommen till ett skådespel, men det sätter onekligen åskådarens tankar i spinn.

foto Pate Pesonius

Pääomani av Milja Sarkola. Regi: Milja Sarkola och Katariina Numminen. Scenografi: Kaisa Rasila. Ljusdesign: Heikki Paasonen. Dräkter: Riitta Röpelinen. Ljuddesign: Eero Nieminen. I rollerna: Lotta Kaihua, Tommi Korpela, Eero Ritala, Laura Rämä.
Röstskådespelare: Anton Brede, Elmer Bäck, Jessica Grabowsky, Anna Hultin, Iida Kuningas, Jevgeni Rautiainen, Rabbe Smedlund. Q-teatteri.

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.