Kommunalvalet i Finland hålls den 18 april, ett val som traditionellt engagerar finländarna mindre än både riksdags- och presidentval, trots att just kommunalvalet är det som har enorm inverkan på medborgarnas vardag.
Under valkampanjen ligger förrädiskt nog mycket fokus på coronapandemin, och det är frestande att rösta utgående från vem som vill öppna upp för hobbyverksamhet eller tillåta körövningar. Men trots att pandemin är en av vår tids stora utmaningar, ligger ännu större sådana bakom dörren, och då de nya fullmäktigena kommer igång på allvar på hösten, kommer förhoppningsvis en stor del av finländarna redan att vara vaccinerade och samhället på väg att återgå till normal verksamhet.
Den statliga, kommunala och privata ekonomin har drabbats hårt av pandemirestriktionerna, och fokus på hösten 2021 och året 2022 kommer att ligga på att få den kommunala ekonomin i balans igen. Hur det hanteras avgörs i detta val. Hos många partier kommer frestelsen att vara stor att gå fram med osthyveln och ytterligare skära ned redan utsatta gruppers service och utkomstmöjligheter i stället för att stimulera genom infrastrukturprojekt och åtgärder som tryggar en långsiktig välfärd. Snabba lösningar som utlokalisering av hälso- och socialvård, nedläggning av servicepunkter och minskade anslag till kultur, idrott och bildning kan i längden bli kostsamma.
Vidare kan budgetpusslet inte blunda för klimatkrisen, den förändrade arbetsmarknaden, och avfolkningen av landsbygden och den åldrande befolkningen. Staten kan bereda de stora ramarna, men det praktiska arbetet för att stoppa planetens överhettning görs ofta på kommunal nivå, till exempel beslut om tillstånd för byggandet av vindkraftparker och utfasandet av fossila bränslen.
Många kommuner har öppnat plånböckerna för att stöda småföretagare under pandemin, men också i framtiden kommer de små företagen, egenföretagarna och föreningar och organisationer som sysselsätter folk att ha en avgörande betydelse framför allt för mindre kommuners sysselsättning, serviceutbud och fritidsmöjligheter. Ramarna för till exempel skattepolitik och byråkrati sätts av staten, men hur kommuner värnar om sina små företag är av avgörande betydelse.
Det är lätt att gå i fällan och tro att högerpolitik per definition är företagsvänlig politik, och att partier som kallar nedskärnings- och åtstramningspolitik för ”modiga beslut i svåra tider” är de som är bäst lämpade för att vända motgångar till framgångar. För vänstern gäller det i detta val att kunna utmana de här föreställningarna och komma med övertygande och trovärdiga berättelser och visioner för framtiden.
En annan utmaning för vänstern i mindre kommuner, där kandidatgalleriet ofta har en relativt hög medelålder och små resurser, är att hävda sig i nätets informationsflöde. ”Uppmärksamhetshorande” i sociala medier kan kännas främmande för många, men tiderna är förbi då lokalpressen, fackpublikationer och dörrknackare skötte valkampanjen. Facebook och Instagram är vår tids torgmöten.
