universitetslektor i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet, som kommenterar det eventuella hotet om att ämnets professur inte ska återbesättas, eller återbesättas först senare.
1. Vad står på spel om professuren i nordisk litteratur inte lediganslås, eller om så görs med något års fördröjning?
– En högklassig och forskningsbaserad undervisning och forskning samt handledning av studerande på magister- och doktorsnivå kräver en professor i ämnet. Nordisk litteratur har redan nu mycket små resurser. Förlusten av professuren, även endast tillfälligt, kan ha fatala följder för hela den finlandssvenska kulturens ekosystem. Våra studerande blir modersmålslärare, kultur-journalister, författare, kritiker, översättare, personal i arkiv och kulturinstitutioner. Likaså hotas den fina forskningsmiljö som professor Ebba Witt-Brattström byggt upp. Nordisk litteratur är den största och mest framstående forskningsmiljön för nordisk och finlandssvensk litteratur i Finland med tio disputationer 2012–2020, tillkommer fyra disputationer 2021.
2. Helsingfors universitet har genomfört kärva nedskärningar, särskilt år 2016. Hur har nedskärningarna påverkat humanistiska fakulteten och hur ser situationen ut nu?
– Detta redogjordes grundligt i en artikel av Simon Karlsson på Svenska Yle, ”Har humanisterna en framtid?”. Jag har inget att tillägga till den.
3. Hur skulle du beskriva ämnets profil för tillfället?
– Nordisk litteratur är en unik enhet i Finland: fokus ligger på de nordiska ländernas litteraturer, med särskild betoning på svensk litteratur i Finland. Vi undervisar i första hand inte i allmän litteraturvetenskap som Åbo Akademi eller i inhemsk – läs finsk – litteratur såsom Kotimainen kirjallisuus vid HU. Våra nordiska lektorer (isländska, danska) som undervisar i nordiska språk, ger undervisning även i nordisk litteratur. Utbildningen öppnar för möjligheter på den nordiska arbetsmarknaden inom kultur, kommunikation, arkiv och forskning.
