Den svenska marknadsskolan

av Christin Sandberg

I dag går var femte elev i Sverige i en friskola. Friskolesystemet infördes 1992 av den då styrande högerregeringen. Men redan innan hade en socialdemokratisk regering skrotat den statligt styrda skolan. Sedan dess har det gått tre decennier och för varje år har skolkoncernerna vuxit sig större och dess ägare plockat ut större och större vinstbelopp samtidigt som även kritiken har vuxit. Men inget har gjorts för att stoppa det.

Sverige är det hittills enda landet i världen som byggt ett skolsystem på ideologi direkt hämtad från Milton Friedmans idéer. Ingen har velat ta efter. Så uppenbart negativa konsekvenser har marknadsskolan fått både på utbildningen och samhället. Den svenska marknadsskolan är minst sagt unik. På många sätt. 

 

Offentligt finansierad valfrihet

Barbara Bergström, som grundade Sveriges största skolkoncern, Internationella engelska skolan, som idag har 50 skolor runtom i landet, blev Sveriges första miljardär när hon sålde det mesta av sitt aktieinnehav i sitt skolimperium till amerikanska investerare för närmare 90 miljoner euro för några år sedan. 

Hennes man, tidigare chefredaktör på Sveriges största dagstidning Dagens nyheter, lobbade under många år för en privatisering av skolan.

Den förmögenhet som paret har tjänat kommer ändå från offentliga medel, det vill säga skattepengar. Skolorna betalas inte i form av en studieavgift som enskilda familjer som skickar sina barn till skolan står för, utan finansieras med en så kallad skolpeng som elevens hemkommun betalar till friskolan.

Just det här vouchersystemet – som skolpengen ibland kallas – menar Fritjof Sahlström, professor vid Helsingfors universitet och tidigare Åbo Akademi och med erfarenhet från att leva och arbeta i Sverige, gör det svenska systemet så unikt.

– Sverige utmärker sig genom den offentligt finansierade valfriheten inom grundskolan.

 

Olika former av ansvar

Varje elev är värd ett visst belopp, och det beloppet tar de med sig oavsett vilken skola de väljer. 

– Det här är ju på sätt och vis rationellt och bra. Det unika är att staten betalar de här pengarna. Så fullt ut genomfört som det är i Sverige är det inte någon annanstans i världen, konstaterar Sahlström.

Just nu är skolpengen lika stor för både kommunala skolor och friskolor- – trots att kommunerna till skillnad från friskolorna har ett mycket större ansvar enligt lag att se till att alla kommunens elever får plats i en skola nära hemmet och får den utbildning de har rätt till. Kommunerna måste ha plats för elever som är nyinflyttade och ta emot alla elever oavsett egna behov.

De kommunala skolorna måste också vara beredda att ta emot elever från friskolorna om någon av dem helt plötsligt går i konkurs eller om Skolinspektionen stänger ner en skola. Vilket händer då och då.

Att kommunala och enskilda huvud-män får samma ersättning i grundbelopp per elev trots att deras ansvar enligt lag skiljer sig i grunden skapar väldigt olika förutsättningar för kommunala respektive friskolor.

 

Eleven blir kund

När marknadsskolan infördes var argumenten att det skulle skapa mångfald och variation. På senare år har valfriheten understrukits allt mer. Men att det inte blivit så bra bekräftas från flera håll.

Vänsterpartiet är det parti som tydligast tagit ställning mot den svenska marknadsskolan och bland annat pekat på att systemet lett till både betygsinflation och segregation. Partiets utbildningspolitiska talesperson Daniel Riazat pekar ut just skolsegregationen som den absolut mest negativa konsekvensen. 

– Marknadsskolan och det orättvisa skolpengssystemet har lett till att elever från olika bakgrunder inte längre möts i lika hög utsträckning som tidigare. Istället för en sammanhållen skola med en allsidig social sammansättning av elever och behovsstyrd finansiering har vi en ojämlik skola med en finansiering som inte utgår från behoven och där föräldrars utbildningsbakgrund och ekonomiska situation spelar allt större roll för hur det går för barnen i skolan.

Att elev har blivit kund och skolan marknad är ohållbart och därför vill partiet besluta om vinstförbud i skolan.

– Vi vill se ett totalstopp för vinstuttag. För att kunna förverkliga detta måste vi förbjuda aktiebolag och andra vinstdrivande bolagsformer eftersom det annars riskerar att leda till att skolkoncerner förflyttar sina vinster till andra bolag. Samtidigt måste finansieringen till privatägda skolor ses över, säger Riazat.

 

Betygsinflationen

Med åren har även motståndet bland lärarna och allmänheten vuxit sig allt starkare. Enligt en undersökning vill 8 av 10 svenskar förbjuda företag med vinstsyfte att driva skolor. Många är även positiva till att förstatliga skolan. Inte ens partierna verkar särskilt nöjda. Men inga politiska beslut har tagits för att ändra situationen. 

Införandet av marknadsskolan har inte heller lett till mångfald vad gäller huvudmännen, det vill säga de som driver skolorna. Snarare tvärtom. Ett fåtal större aktörer har tagit över marknaden, det vill säga skolan, och i sina styrelser har de inte sällan tidigare politiker. 

Bilden av hur skolvalet lett till ökande skillnader mellan barn bekräftar även Fritjof Sahlström.

– Det svenska skolvalet har dessvärre visat sig bidra till ökande skillnader mellan barn med olika förutsättningar för att välja.

Han beskriver en utveckling där tanken om ett informerat val förutsätter att föräldrar har tillgång till information på skolnivå. Det i sin tur har lett till ett ökande antal prov och utvärderingar på nationell nivå. 

– De här mätningarna har skapat stor press på enskilda skolor, och urholkar den professionella autonomin för svenska lärare. Det finns också en ökande så kallad betygsinflation, där en enskild skolas efterfrågan på skolmarknaden förefaller ökas genom att sätta högre betyg på samma kunskaper som i en annan skola får ett lägre vitsord.

Många är också tveksamma vad gäller de vinstuttag som vissa utbildningskoncerner gör. Men, enligt Sahlström, det är samtidigt viktigt att komma ihåg att det inte går att veta hur det hade gått om skolvalet inte införts.

Enligt honom ökar den socioekonomiska bakgrundens betydelse för elevers skolresultat, helt utan valfrihet, även i Finland.

– Det är lätt att främst intressera sig för skillnader, men Sverige, Finland och de övriga nordiska länderna står varandra ganska nära i sina värderingar och resultat egentligen, säger Sahlström.

En skillnad från Finland är dock, enligt Sahlström, att det i svensk skolpolitik funnits en ideologisk sida under hela 1900-talet. Nämligen en idé om att arbetarrörelsen skulle bygga egna skolor där man kunde stärka sina egna värderingar. 

– Det finländska bildningsprojektet bygger på att man under kortare tid behövt bygga upp ett samhälle där krigsperioden och en senare industrialisering spelat in. Man är mer upptagen av formella titlar och utbildningsnivåer, och det har funnits en konsensus kring det över partigränserna, säger han i en intervju i Dagens nyheter förra året.

 

Skolminister med bakgrund i friskoleconcern

Vänsterpartiet gick till val på vinstförbud i skolan. Även Socialdemokraterna ville se begränsningar. Men frågan fick väldigt lite uppmärksamhet under valrörelsen.

Nu har Sverige har fått en ny regering. Och det finns inga tendenser som tyder på att det kommer att ske några större förändringar vad gäller friskolesystemet. Den nyvalda skolministern från Liberalerna, Lotta Edholm, kommer direkt från styrelsearbete och ägandeskap i den börsnoterade friskolekoncernen Tellusgruppen.

Från lärarfacken är man kritisk mot att skolor bedrivs i aktiebolagsform och med vinstsyfte.

– Det vi har hört i regeringsförklaringen och sett i Tidöavtalet (den överenskommelse som regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna förhandlat fram med Sverigedemokraterna och som ska ligga till grund för regeringspolitiken de närmaste fyra åren red. anm.) ger förstås ingen anledning att tro att de strukturella förändringar av skolsystemet vi har eftersökt kommer att bli av. Man pratar mycket om att stärka skolans likvärdighet, men frågan är om insatserna är tillräckliga, säger Åsa Fahlén-, ordförande för den fackliga organisationen Lärarnas Riksförbund i en kommentar till den nya ministerutnämningen till tidningen Skolvärlden.

Vänsterpartiets Daniel Riazat är orolig över situationen för den svenska skolan.

– Vi befinner oss i en situation där majoriteten av riksdagens övriga partier samt en rad högt uppsatta politiker, inklusive den nytillträdda skolministern, på ett eller annat sätt är involverade i dessa privata skolföretag och koncerner. Därmed kan vi anta att det finns egenintresse i att behålla detta system, säger han.

 

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.