Ledamöterna i den nyvalda riksdagen i Finland bör snarast möjligt åläggas att läsa En jord för alla – Ett manifest för mänsklighetens överlevnad. Det gäller också alla andra politiker och beslutsfattare över hela världen.
En jord för alla är – eller snarare skulle kunna vara – en handledning för politiker i hur de ska hantera den kanske värsta krisen i mänsklighetens historia: civilisationen som vi känner den hotas av kollaps om vi fortsätter som nu. Så här skriver författarna till en Jord för alla i bokens inledning: ”Civilisationen befinner sig i ett unikt ögonblick i sin historia, vid ett vägskäl. Pandemier, skogsbränder och krig rasar omkring oss medan vi skriver, tydliga tecken på att samhällena trots aldrig tidigare skådade framsteg är ytterst sårbara för chocker. Bortom den omedelbara turbulensen befinner vi oss mitt i ett planetärt nödläge som vi själva ställt till med.”
Bokens omfattande och gedigna forskning har skett i ett tätt samarbete mellan Romklubben, Potsdam Institute i Tyskland, Stockholm Resilience Center och Norwegian Business School. Ett nätverk, The Transformational Economics Commission – forskare inom olika discipliner, opinionsbildare, ledare från företagsvärlden och fack, alla starkt engagerade i hållbarhetdiskussionen – har biträtt de sex huvudförfattarna vid bokskrivandet. Man känner igen flera av namnen på kommissionens medlemmar – som Kate Pickett och Richard Wilkinson, brittiska forskare och författare till boken Jämlikhetsanden, Tim Jackson, professor i hållbar utveckling vid University of Surrey, Kate Raworth, upphovskvinna till den så kallade donutmodellen för en hållbar och rättvis ekonomi, och Anders Wijkman, hedersordförande för Romklubben.
Kursomläggningar utifrån dagens möjligheter
En jord för alla kan läsas som en uppföljare till Romklubbens rapport Tillväxtens gränser som gavs ut för drygt 50 år sedan och som visade att en ohämmad tillväxt är omöjlig på en planet med ändliga resurser. För 50 år sedan använde sig forskarna bakom Tillväxtens gränser av en enkel datormodell som kallades World3 för att utforma och granska tänkbara scenarion för planetens utveckling. Ett halvsekel senare har deras efterföljare tillgång till betydligt mer datorkraft och har utvecklat en systemdynamisk modell som döpts till Earth4All. Med hjälp av modellen har forskarna identifierat fem områden där kursomläggningar är nödvändiga om vår civilisation ska ha en chans att överleva.
De kursomläggningar som enligt En jord för alla krävs för att tillförsäkra mänskligheten en god framtid är 1) att utrota fattigdomen i världen; 2) åtgärda ojämlikheten; 3) stärka kvinnors delaktighet; 4) producera hälsosamma livsmedel som inte skadar ekosystemen; 5) ställa om till ren (fossilfri) energi.
De här kursomläggningarna, skriver författarna, är utformade som politiska färdplaner, vilka fungerar för flertalet. Det handlar inte om några utopier, alla de fem kursomläggningarna är möjliga att genomföra med den kunskap och teknik vi har nu. Även om det kommer att krävas stora investeringar, inte minst för att lägga om energisystemen, så blir det förmodligen inte alls så dyrt som det ofta påstås av dem som motsätter sig förändringar. Enligt forskarnas beräkningar behöver vi använda mellan två och fyra procent av den årliga globala inkomsten för att skapa säkra och rena energi- och livsmedelssystem som kommer alla människor på jorden till godo. Vi kan dock inte räkna med att marknadskrafterna frivilligt ska ställa pengarna till förfogande: endast statsmakterna kan med medborgarnas stöd genomföra de här investeringarna. Staterna måste vara pådrivande och det innebär att politikerna i sin tur måste våga ta djärva initiativ till att byta kurs.
Medborgarfonder som motverkar ojämlikhet
Den ekonomiska ojämlikheten i världen växer och leder till polarisering och oro som riskerar att göra samhällen dysfunktionella och hotar demokratin. Författarna till En jord för alla föreslår en rad åtgärder för att säkerställa att de rikaste tio procenten i ett land inte tar mer än 40 procent av nationalinkomsten. Det är enligt deras bedömning det minimum av ekonomisk ojämlikhet som kan accepteras om demokratiska samhällen ska fungera.
Kursomläggningarna kommer att vara omstörtande och måste ske snabbt, helst till medlet av det här seklet – vi har alltså mindre än 30 år på oss. Därför behövs sociala skyddsnät för alla samhällsmedlemmar.
Ett viktigt skyddsnät är medborgarfonder, som har till uppgift att fördela en ”allmän basdividend” till alla medborgare för att motverka ojämlikhet. Dessa fonder ska finansieras genom att privata företag betalar avgifter för att utnyttja resurser som anses tillhöra oss alla – till exempel fossila bränslen, vatten, mark, mineraler och så vidare. Att förorena ska givetvis kosta, och de rika ska beskattas hårdare än nu. Pengarna som på det här sättet tas in placeras i nationella medborgarfonder som sedan betalar ut andelar i form av ovan nämnda ”allmänna basdividender” till alla medborgare. Systemet är fullt möjligt att genomföra – i boken hänvisas till bland annat experimentet med medborgarlön i Finland.
Earth4All-modellen har använts för att generera en rad framtidsscenarier, men i En jord för alla presenterar författarna två stycken: en som de kallar ”För lite för sent” och en annan som fått benämningen ”Jättesprånget”. Den senare innebär de fem kursomläggningar som nämns ovan. ”För lite för sent” är en fortsättning på nuvarande utveckling, där ”samhällen kommer att skryta om ’hållbarhet’ medan de linkar framåt.” Enligt det här scenariot gör samhällena små framsteg när det gäller att komma till rätta med fattigdomen och klimatkrisen, och ojämlikheten fortsätter att växa. Åtgärderna som vidtas är inte tillräckliga och kommer för sent för att förhindra en total kollaps för civilisationen, kanske under andra halvan av detta sekel.
Trots att En jord för alla inte är en särskilt tjock bok är den rik på uppslag. Ett upprop till handling och en konkret lista på 15 förslag till politiska åtgärder avslutar boken. En styrka är språket, det är rakt och författarna trasslar inte in sig i komplicerad akademisk jargong. Budskapet i En jord för alla bör alltså vara begripligt för alla – inklusive politiker. Jag föreställer mig att den här boken kan fungera i studiecirklar som behandlar vår framtid.
En viktig sak som understryks i En värld för alla är att vi, trots de stora utmaningar vi står inför, måste vara optimistiska. ”Fönstret är fortfarande öppet för att uppnå visionen om en värld för alla: mänskligt välbefinnande inom planetens gränser”, skriver författarna och ställer lite längre fram den här frågan: ”Men är det troligt att vi kommer dit? Det, kära läsare, beror på vad du gör härnäst.”
Johan Rockström, Owen Gaffney, Jørgen Randers, Sandrine Dixon-Declève, Per Espen Stoknes,
Jayati Ghosh:
En jord för alla. Ett manifest för mänsklighetens överlevnad.
Svensk översättning:
Joachim Retzlaff.
Natur & Kultur, 2022.
