Eftersom jag som journalist alltid har varit noga med att inte ens i kontroversiella frågor gå ut med rykten eller uppgifter som inte är sanna, så reagerar jag naturligtvis på att Arn-Henrik Blomqvist i senaste Ny Tid (7/2010) påstår att jag farit fram med osanningar. Såhär:
– Det vill jag påpeka, att det faktiskt inte var så att jag fick kicken från ÅST. Sanningen är den att jag sa upp mig eftersom jag inte hann se mina barn alls. Det var Tomas Jansson som lite skarvade till i slutet på något radioinslag, där han avslutade med och så fick han kicken från ÅST, och jag satt och lyssnade och funderade att Va?! Vad är det han säger?
Eftersom jag aldrig har sysslat med att skarva till sökte jag upp det aktuella radioprogrammet från april 2005, ett personporträtt i serien Scensamtal där jag ritade en radiobild av Blomqvists hela karriär. Där kommenterades slutet på hans ÅST-tid med en enda mening som ordagrant gick såhär:
”Varken Blomqvist eller teaterledningen är intresserad av en förlängning av treårskontraktet efter våren 2000, och Blomqvist återvänder till livet som freelance.”
Inget snack om ”kicken” precis. Och inte precis schysst att ifrågasätta min yrkesetik med ett felaktigt citat.
Tomas Jansson
kulturjournalist, svenska YLE
840
