Exporterar Ungern illiberalism?

av Peter Lodenius

Håller den klassiska demokratin på att tunnas ut i Europa och ersättas av den så kallade illiberala demokratin, ofta ett hårdhänt enmansvälde av turkiskt snitt? Inom EU representeras den tendensen tydligast av Ungern, där premiärminister Viktor Orbán uttryckligen gått in för den illiberala demokratin och gärna ser den spridas i Europa.

– Vi har ersatt den liberala demokratin, som lidit skeppsbrott, med en kristlig demokrati för 2000-talet som garanterar folkets frihet och säkerhet. Den stöder den traditionella familjemodellen med en man och en kvinna, håller antisemitismen borta och ger möjlighet för tillväxt, deklarerade han i parlamentet i Budapest den nästsista maj när han installerades som premiärminister för fjärde gången.

Hänvisningen till antisemitismen var skenhelig, eftersom Orbáns parti Fidesz drev sin valkampanj under temat ”Stoppa Soros” och hävdade att den ungerskfödde judiska investeraren George Soros verkar för att fylla Europa med muslimer. Det stämmer att den nu 87-årige Soros skrivit mycket om flyktingarnas situation, men tanken på att han skulle ha underblåst krigen i Främre orienten för att jaga muslimer på flykt till Europa är absurd. Ändå lyckades Orbán och Fidesz vinna parlamentsvalet i stor stil genom att göra flyktingfrågan till det helt avgörande ämnet.

Detta trots att Ungern har mycket få flyktingar och mycket få muslimer.

Det öppna samhället

”Huvudfienden” i valet var alltså George Soros, som figurerade på mängder av valplakat som en spindel i ett farligt nät och mannen bakom oppositionspolitikerna. I verkligheten ser Orbán nog honom som en motståndare, men det handlar inte om flyktingar utan om demokratin. Soros har finansierat olika institutioner som verkat för klassisk demokrati och mänskliga rättigheter i Ungern, bland annat Central European University.

Soros främsta inspiration är den österrikiske filosofen Karl Popper som han studerade för i London i slutet av 1940-talet. Poppers huvudverk är The Open Society and Its Enemies och Soros blev så inspirerad av hans försvar för klassisk demokrati mot nazism och bolsjevism, som han båda upplevt under sin barndom i Budapest, att han senare i sitt liv – efter att ha tjänat miljarder på valutaspekulation – tog Open Society som ledord för sina organisationer för att försvara demokratin, speciellt i Östeuropa.

Nu har alltså Orbán i Soros personifierat den liberala demokrati som han gör motstånd mot och avgett det första lagpaketet för att stoppa papperslösa invandrare. Varje organisation eller privatperson som hjälper en sådan kan dömas till kännbara straff. FN:s flyktingorganisation UNHCR är djupt oroad över människorättsjuristers och till exempel Helsingforskommitténs framtida möjligheter att verka i Ungern.

Den illiberala demokratin

Viktor Orbán är i likhet med Turkiets Erdoğan en skicklig och effektiv politiker. Han har formulerat sitt ideal i ett tal 2014 där han citerade ett uttryck som ursprungligen myntades av den amerikanska journalisten och författaren Fareed Zakaria 1997. Denne slog då larm mot tendensen att demokratiskt valda regeringar inte höll sig inom de begränsningar som grundlagen hade bestämt utan inkräktade på medborgarnas rättigheter.

Orbán vände sedan på steken och såg 2014 den illiberala demokratin som något eftersträvansvärt: ”En demokrati är inte nödvändigtvis liberal. Fast något inte är liberalt kan det vara demokratiskt.” För att nå internationell konkurrenskraft ”måste vi överge liberala metoder och principer för att organisera ett samhälle”.

”Stjärnor i dagens internationella bedömningar är Singapore, Kina, Indien, Ryssland, Turkiet. (…) Vi strävar efter att finna, avvikande från i Västeuropa godkända normer och ideal (…) en ny ungersk stat som är kapabel att göra vår gemenskap konkurrenskraftig för årtionden framåt”.

Redan i november 2010 hade Orbán och Fidesz lanserat en ”öppning österut”. Orbán förklarade då att Ungern seglade i ett västligt skepp, men att det var östliga vindar som blåste i världshandeln. Därefter gjorde utrikeshandelsminister Péter Szijjártó 34 officiella besök i 28 länder. Parlamentets vicetalman förklarade att öppningen österut visade att Ungern inte glömt sina asiatiska rötter.

Budskapet sprids

Efter Orbáns tal har begreppet illiberal demokrati blivit populärt speciellt i östra Centraleuropa, där den liberala demokratin aldrig slagit rot. Polen följde exemplet snabbast och de båda länderna har allierat sig inom EU. Men också i de två andra Visegrád-länderna Tjeckien och Slovakien sprids liknande tankesätt.

Nu har kretsen kring Orbán gjort en satsning på de forna jugoslaviska republikerna Slovenien och Makedonien. Vänner till honom har startat en rad mediaföretag speciellt i Slovenien, som stödde högerpolitikern Janez Jansa inför valet i juni. Ett av dem var skvallertidningen Skandal24, som spred tvivelaktiga uppgifter om en del av Jansas konkurrenter. Men Orbán deltog själv i valkampanjen och förklarade att valet handlade om ”den slovenska nationens överlevande”. När Jansa segrade hoppas Orbán nu få en allierad inom EU.

I Makedonien har kretsen kring Orbán tagit kontrollen över en TV-station nära lierad med förre premiärministern Nikola Grujevski.

En av Orbáns närmaste rådgivare mötte i fjol president Trumps förre chefsstrateg Stephen Bannon för att diskutera startandet av en filial av nyhetsorganisationen Breitbart News i Östeuropa. Bannon har nu börjat arbeta i Europa för att befrämja kontakterna mellan extremhögern här och i USA. Fareed Zakaria mötte honom i Rom där han var entusiastisk över det kaos som det italienska valet skapat och de nya möjligheter för högerpopulism som uppstått i Europa. USA:s nye ambassadör i Berlin, Richard Grenell framförde i en intervju för Breitbart vikten av ett nära samarbete mellan konservativa krafter i USA och Europa i så starka ordalag att det framkallade protester i Tyskland. Motstånd mot invandring är ett av Grenells teman.

Styrning av historien

En bakgrundsteckning till utvecklingen mot illiberalism ger statsvetaren och historikern Heino Nyyssönen i sin bok Tasavallan loppu? Unkarin demokratian romahdus. Han har bott i Ungern, talar ungerska och är insatt i den speciella ungerska historiemedvetenheten. Ungrarna har levat i mitten av Europa i tusen år med sitt eget språk som kanske skyddat dem från att integreras av sina germanska, slaviska och romanska grannar.

Språkets bakgrund ger fortfarande i vår tid upphov till politiska konflikter. När ungrarna kom till sitt nuvarande område lite före år 900 kom de österifrån.  Man har antagit att de tillsammans med finnarna sökte sig västerut, tills deras väg skildes och finnarna drog sig mot norr. Men den fennougriska gemenskapen är omtvistad och det finns en teori om gemensamt ursprung med hunnerna, antagligen bottnande i att dessa var ett mäktigare folk än finnarna.

Nyyssönen skildrar ungrarnas starka historiemedvetenhet, som inte alltid böjer sig för historiska fakta. Tusenårsminnet firades förstås stort 1896, då regeringen antog en minneslag där man tackade för Guds försyn och för kejsar Franz Josefs konstruktiva regim. Det är symptomatiskt att man skapar lagar för att styra uppfattningen av historien, liksom man skapar monumentala platser i Budapest för nationens hjältar.

Man har också i 2012 års grundlag stiftat om den riktiga historieuppfattningen och bestämt att Ungerns socialistiska arbetarparti, som var i regeringsställning ännu på 80-talet, var en brottslig organisation och instiftade en kommitté för det nationella minnet.

När Ungern 1988 ansökte om medlemskap i EU framhöll man att Ungern i tusen år stått i nära kontakt med västliga kulturer och värden, därför är en anslutning till EU en historisk nödvändighet. Nu är kontakterna mellan Budapest och Bryssel dock kyliga och förhoppningarna ställs på USA – Orbán välkomnade valet av Donald Trump som lyckligt för Ungern och Europa. N

Peter Lodenius

Heino Nyyssönen: Tasavallan loppu? Unkarin demokratian romahdus. Atena, 2017.

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.