Slaget om webben
När direktör Marit af Björkesten på svenska.yle.fi skriver att det är orimligt att public service av hänsyn till andra medier borde begränsa sina ambitioner på nätet har hon alldeles rätt. Nätnärvaro är i dagens värld helt fundamentalt, och Yle är förpliktigat att nå en så stor publik som möjligt, med ett så bra innehåll som möjligt.
En krigsförklaring
President François Hollandes uttalande om att världens skatteparadis ska utrotas kan ses som en krigsförklaring, och en ovanligt välkommen sådan. För det första för att detta krig inte ska utkämpas med militär makt. För det andra för att det, till skillnad från de flesta andra krig, är helt legitimt och riktigt.
”Hjälp Ny Tid!”
Foto: Oskar Skogberg
Den som säger så är ingen mindre än Peter Lodenius, tidigare mångårig chefredaktör för Ny Tid. I ett brev till läsare i understödsföreningen Tigern rf vädjar han nu om månatliga bidrag för att säkra tidningens existens.
För de flesta Ny Tid-läsare behöver Peter Lodenius knappast någon längre presentation. Under de senaste fyrtio åren har han varit tidningens mesta medarbetare.
– Det första jag skrev, redan innan jag började 1973, handlade om kuppen i Chile. Sen tog det evigheter innan jag så att säga blev färdig med Ny Tid, och egentligen har jag inte blivit det ännu heller.
Pragmatism utan riktning
1900-talet var ett blodigt århundrade, men också en tid då idén om att staten måste existera för folkets skull fick starkare fotfäste än tidigare: Välfärdssamhällen växte fram under decennierna efter andra världskriget, och började ifrågasättas i och med ett paradigmskifte vid kalla krigets slut. Efter att den auktoritära realsocialismen fallit i Östeuropa började många av den reformistiska socialdemokratins ledare att söka sig högerut, mot marknadslösningar och avregleringar. Tony Blair och New Labour var en av de första, detta genom att adoptera och acceptera en del av Margaret Thatchers politik. För den socialistiska eller kommunistiska vänstern i Västeuropa följde å andra sidan en tid av namnbyten och identitetskriser, kanske kan man säga att dessa partier sedan tog över mycket av det socialdemokratin en gång stod för.
Tema: Den nya arbetsmarknaden
Arbete är en central del av det mänskliga livet, kanske också en förutsättning för livet och i någon mån en sorts mening med livet. Vid vår anhalt i historien tänker vi oss arbetet som det vi fyller ungefär en tredjedel av vår vardag med. En andra tredjedel fylls av familjeliv, hobbyer, hushållsarbete och annan oavlönad och mer eller mindre frivillig aktivitet. Den sista tredjedelen vigs år sömn.
Ovanstående symmetriska tallriksmodell är givetvis en sanning med så stor modifikation att den knappast har bäring för speciellt många. Som kulturell norm påverkar den oss däremot utan vidare, ofta som en återkommande pisksnärt som påminner oss om vårt avvikande från den.
