”Utan minne riskerar samhället att upprepa sina misstag”

av Ana Valdés

Människorättsaktivisten Jair Krischke var med och avslöjade Plan Condor, ett samarbetsnätverk för latinamerikanska arméer. Efter kuppen i Bolivia är han orolig för att ett nytt samarbetsnätverk för latinamerikanska arméer ska uppstå, istället för att jobba med försoning.

Ny Tid möter den brasilianske människorättsaktivisten Jair Krischke­ hemma hos Luis Puig, en uruguayansk riksdagsledamot.

Vi delar en måltid med Krischke, som har ägnat många av sina åttio år till kamp mot de latinamerikanska diktaturerna. Han lever just nu under dödshot från en paramilitär kommandogrupp på högerkanten som arbetar i det fördolda. Krischke, som är både journalist och historiker, var en av de första som avslöjade Plan Condor, ett samarbetsnätverk där flera latinamerikanska arméer ingick. Syftet med nätverket var att bekämpa vänstergrupper och fackföreningar. Det var en kvarleva från kalla kriget. Många officerare fick utbildning i USA och var senare verksamma i Nicaragua och Centralamerika. Plan Condor skapades i Brasilien och en del av officerarna var verksamma vid kuppen i Chile 1973.

Krischke skapade på sjuttiotalet en organisation som arbetade för att rädda förföljda journalister och oliktänkare. Idag är han en av de ledande figurerna i människorättsorganisationen Movemento de Justicia e Dereitos Humanos och befinner sig i Uruguay som valobservatör. Han är kritisk till Uruguays behandling av de militärer som var aktiva under militärregimen i landet 1973–1984.

– Uruguay har haft en vänsterregering i femton år; man borde ha grävt djupare i det som hände på sjuttiotalet, säger han.

– Rättegången i Rom mot de ytterst ansvariga för Plan Condor berörde bara toppen av isberget, man dömde tjugotals militärer men det var hundratals som borde ha åtalats och satts i fängelse. Argentina har gjort stora framsteg, där är minnet en viktig del av nuet. Utan minne riskerar samhället att upprepa sina misstag.

Att värna om minnet

Tillsammans med en svensk författare på besök, Oscar Hemer, åker vi ut till 300 Carlos, ett ökänt hemligt tortyrcentrum där hundratals personer torterades under militärregimen. Många dog av behandlingen, och ligger begravda i anonyma gravar. För en månad sedan hittade man där kvarlevorna av Eduardo­ Bleier, tandläkare och långvarig skattmästare i det uruguayanska kommunistpartiet. Han ”försvann” 1975, och antogs allmänt ha mördats av militären – vilket man nu alltså fått slutgiltig bekräftelse på.

Krischke är väl bekant med detta, det var nämligen brasilianska tortyrexperter som undervisade den uruguayanska militären inom Plan Condor.

Nu kommer det på platsen för tortyrcentret att byggas ett monument av järn och sten som ska påminna de nya generationerna om vad som skedde där. Arkeologen som guidar oss på platsen säger att det förmodligen ligger flera kroppar begravda där men att gruppen som ansvarar för utgrävningarna saknar resurser för att arbeta fort och effektivt. Det krävs stora materiella resurser och avancerad utrustning för att hitta gömda människokroppar.

Krischke, som härstammar från tyskar som utvandrade till Brasilien i slutet på 1800-talet, berättar om hur Tyskland och Israel har haft mycket framgångsrika strategier relaterade till minnet om vad som hände under andra världskriget.

– Du kan behandla minnet som ett museum och bygga monument och hålla högtidliga tal och det är bra det, men om du inte inkorporerar minnet i undervisningen kommer du aldrig att få de unga generationerna att förstå vad som hände och att arbeta för att undvika att det sker på nytt.

Lula ger hopp i Brasilien

Jair Krischke säger att de brasilianska militärerna som ansvarade för militärkuppen som avsatte presidenten João Goulart 1964, aldrig har dömts eller ens på något sätt ställts till svars för kuppen. Goulart fick aldrig tillstånd att återvända till Brasilien. Han dog 1976 i exil i Argentina. Den officiella dödsorsaken angavs som en hjärtattack, men under 2000-talet har det framkommit starka bevis på att han förgiftades av en agent från Plan Condor. Detta trots att en dödsorsaksundersökning av kvarlevorna 2014 inte hittade några spår av gift. Under hans regering hade Brasilien inlett en omfattande landreform som gav jordlösa bönder jordlotter att odla på. Reformen hotade jordägarna som fick militärerna att avsätta honom.

Men vad tycker Krischke om Brasiliens nuvarande president, Jair Bolsonaro?

– Bolsonaro är en spegelbild av ett dystopiskt samhälle. Han förde i många år en rätt sömnig tillvaro i riksdagen, gjorde ingenting. Men nu har han blivit ett verktyg för de evangeliska kyrkorna och för militärerna som vill tillbaka till makten. Under presidenterna Lula da Silvas och Dilma Rousseffs tid vid makten minskade arméns makt, men deras arbete pågick i det fördolda. Nu fick de chansen. Och det var också Lulas fel. Visst är jag glad att han är fri, men hans Partido dos Trabalhadores (Arbetarpartiet, red.anm.) gjorde många misstag och det fanns en del korruption inom partiet. Jag kan inte bedöma om Lula själv var korrupt men många av hans nära medarbetare var det.

Lula, som var president mellan 2003 och 2010, dömdes strax innan presidentvalet 2018 för korruption och pengatvätt i en rättegång som allmänt betraktades som politiskt motiverad. I samband med domen fråntogs han också rätten att ställa upp i val, trots protester från FN. Högsta domstolen i Brasilien slog ändå förra året fast att en åtalad inte kan fängslas så länge det ännu går att överklaga domen. Domstolen konstaterade också att åklagarens bevisföring i rättegången varit bristfällig.

– Nu får vi se om Lula kan väcka liv i motståndet mot Bolsonaro och om han tillåts ställa upp vid nästa val, fortsätter Krischke.

– Problemet är att han är oppositionens enda ledare och utan honom verkar motståndet vara rätt oorganiserat.

Brasilien har ett svagt civilsamhälle.

– Det folkliga missnöjet har yttrat sig i uppror men har sällan hittat politiska verktyg. Lula ger folket dessa verktyg.

I och med kuppen i Bolivia i slutet av förra året förstärks farhågorna om en ny Plan Condor på kontinenten, där kollaps följer på kollaps. Krischke är igen beredd att stödja förföljda intellektuella och aktivister som hotas i Bolivia.

– Vi är en kontinent och vi påverkas alla av det som händer i alla våra länder. Vi måste förstärka solidariteten oss emellan nu.

Foto: Seminario Preguntas

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.