Kampen om fröna

av Ana Valdés

Storbolag som Bayer Monsanto ödelägger traditionella jordbruk genom att tvinga odlare att använda deras genmodifierade frön. Silvia Ribeiro är en av dem som försöker stå emot.

Forskaren Silvia Ribeiro är en av aktivisterna som verkar inom den icke-statliga organisationen ETC Group, en organisation som arbetar för ekorättvisa. ETC grundades 1984 av kanadensaren Pat Mooney, som belönades med Right Livelihood-priset 1984, för sitt arbete för att bevara mångfalden i växtriket.

Silvia Ribeiro arbetar i Mexiko och en del av hennes ansvarsområde är majs och bönor, två grödor som odlats i området sedan civilisationens begynnelse. Urinvånarna har odlat majs och bönor i flera tusen år men nu hotas deras gamla odlingsmetoder och överlevnad, bland annat av att multinationella bolag som Monsanto Bayer som försöker frånta dem rätten att använda sig av frön som funnits inom kulturen i sekler.

– Bönderna där odlar kaffe, majs och bönor som det har gjorts sedan tidernas begynnelse, berättar Ribeiro.

– Från en skörd planteras grödorna på nytt och nya plantor växer fram från gamla frön. Men nu har Bayer Monsanto stämt indianer och hävdar att bolaget har patent på frön som de använder. De vill pressa den mexikanska regeringen att anamma genmodifierade frön som de påstår ger större skördar. Visst, skördarna blir större men effekterna på hälsan är många och man har inte forskat tillräckligt i dem, säger Ribeiro.

– Advokater kämpar mot advokater och regeringarna lovar medling, men många politiker ser Bayer Monsantos metoder som framtidens fröfabrik. De lovar genmodifierad mat som kan mata en snabbt växande befolkning. Vi hjälper till och bidrar med forskare som granskar de här påståendena.

Oro för biodiversiteten

Världshälsoorganisationen WHO har konstaterat att det inte finns några indikationer på att genmodifierad föda i sig skulle medföra några hälsorisker så länge genmodifieringen görs utan antibiotikaresistenta gener och så länge internationellt accepterade säkerhetsföreskrifter följs och grödorna genomgår normal livsmedelssäkerhetstestning. Genmodifierade grödor har konsumerats sedan 1994 och än så länge har inga hälsoproblem som skulle bero på att grödorna genmodifierats konstaterats bland befolkningen i områden där de konsumeras, uppger WHO.

Däremot förekommer andra risker i samband med massproduktion av genmodifierade grödor, såsom inverkan på pollineringsväxter, förlust av biodiversitet, för att inte tala om den rovkapitalism som konglomerat som Bayer Monsanto sysslar med. Ett av de centrala problemen är just det som bolaget sysslar med i Mexiko, det vill säga det köper officiellt upp patent till de frön som använts i ett område, ibland i över tusen år, för att kunna strypa odlingen av lokalbefolkningens traditionella grödor och i stället tvinga dem att köpa frön av Monsanto för dyra pengar. I praktiken har detta på flera håll i världen lett till att lokala bönder tvingats sälja sin odlingsmark till Bayer Monsanto för ofördelaktiga priser.

En annan fråga som sysselsätter aktivister och lokalbefolkning i Mexiko är Bayer Monsantos användning av bekämpningsmedlet RoundUp (även det en av bolagets egna produkter), som befaras orsaka cancer. Det internationella forskningssamfundet har länge varit oenigt om ingrediensen glyfosats carcinogena effekt, men 2015 konstaterade WHO:s och FN:s samarbetsorgan för cancerforskning IARC att glyfosat ”troligtvis” är cancerframkallande, varefter Bayer Monsanto stämts i fyra stora rättegångar, den senaste i bolagets hemstad St. Louis. I de tre senaste stora rättegångarna i Kalifornien har rätten dömt till de cancersjukas fördel, och tvingar bolaget att betala ut hundratals miljoner dollar i skadestånd.

Dricksvattnet blir cola

Silvia Ribeiro har speciellt arbetat i södra Mexiko, där den marxistiska zapatistgerillan försöker skydda urinvånarnas samhällen och jordbruk både från paramilitära grupper och från de multinationella bolagens intrång.

– Vi som arbetar på ETC anlitas ofta av FN som experter och har deltagit i alla stora konferenser om matsuveränitet. Tillsammans med Jordens Vänner försöker vi etablera protokoll som garanterar folkkonsumtion av lokal, obesprutad mat som är fri från kemikalier och bekämpningsmedel, säger Ribeiro.

– Vatten är också ett växande problem relaterat till maten. Utan drickbart vatten kan ingen odla de nödvändiga grödorna. Stora läskedryckföretag som Coca-Cola och Pepsi köper upp dricksvattnet och säljer det som läsk. ”Big Soda” bär skulden för torkan i många områden i såväl Afrika som Nord- och Sydamerika. Coca-Cola anklagas för att ligga bakom mordet på flera fackligt engagerade arbetare som ifrågasatte företagets arbetsmetoder. Under den senaste tiden har flera indianska ledare dödats på beställning av stora bolag som vill skövla fritt, säger Ribeiro.

Silvia Ribeiro berättar att ETC försöker lobba fram alternativa utvecklingsmodeller som garanterar lokalt självstyre och utvecklingen på de lokala invånarnas egna villkor. Enligt henne har zapatisterna varit föredömliga och vägrat att ta emot stöd och bidrag som inte är förankrade hos invånarna.

Text: Ana Valdes & Janne Wass
Foto: ETC Group

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.