Virtuella världar skapade med 3D-teknik kan vara både utflyktsmål och hälsokur. Lyckoruset som skapas av ”besök” i fjärran länder utnyttjas också av turismbranschen.
Metaversum, eller virtuell verklighet, är för många ett relativt nytt koncept. I korthet kallas alla platser inom den virtuella verkligheten för metaversum. På samma sätt som företag och universitet tidigare hade sina egna interna nätverk och senare kopplades samman via internet, kommer de olika virtuella verkligheterna i något skede att kopplas samman, och det blir vad vi kallar metaversum. Åtminstone är det här teorin.
Virtuella verkligheter kallas ofta VR, från engelskans virtual reality, och de skapas genom en innovativ 3D-teknologi som med hjälp av visuella, auditiva och rörelseelement skapar en upplevelse där användarna kan röra sig i en värld som upplevs som verklig.
Konceptet i sig är inte nytt, och dök upp i science fiction redan i början av 1900-talet och populariserades på 1950-talet. ”Hologramdäcket” ombord på Enterprise i TV-serien Star Trek i början av 1960-talet torde vara bland de mest kända exemplen i film och tv. Det första VR-headsetet skapades redan 1962, och på 1970- och 80-talen användes VR bland annat för flygsimulatorer, militärövningar, samt inom till exempel bilindustrin och medicinen.
Jag köpte själv mina första VR-glasögon år 2019 och blev verkligen överraskad då jag jag satte på dem första gången. Det finns en ren glädje i att uppleva saker man tidigare bara sett i filmer.
Forskning visar att VR-reklamer för turismbranschen skapar en önskan hos användaren att besöka platserna de upplevt på riktigt, uppger Siv Skard, docent i strategi och management vid Norska Handelhögskolan i Bergen:
”VR påverkar kraftigare våra mentala bilder än traditionella reklamkanaler, och skapar levande simulationer av hur det skulle kännas att besöka olika platser. Processen kan skapa hedonistiska förväntningar på framtida lycka, som borde leda till att folk blir mer ivriga att besöka platsen på riktigt. Resultat från laboratorieundersökningar stöder den här hypotesen. Deltagarna fick se på naturdestinationer antingen som traditionella stillbilder eller genom VR, och rapporterade sedan sina första intryck innan de gjorde ett verkligt konsumentval. De som tagit del av den virtuella verkligheten rapporterade högre nivåer av mentala bilder och förväntningar på lycka, vilket i sin tur också gjorde att de var mer benägna att verkligen köpa en resa.”
Forskning har också visat att VR kan vara till hjälp för åldringar på seniorhem och vårdanstalter. Ett kanadensiskt experiment där äldre på anstalter för långtidsvård fick använda VR i två veckor visade förbättringar i den fysiska, psykiska, kognitiva och sociala hälsan. Vidare visar forskning, bland annat av psykologen Federica Pallavacini, att VR-spel kan sänka spelarens stressnivåer.
Det som går att utläsa ur nästan all forskning är att användare gillar VR. Om detta gillande kan översättas i ”lycka” är något som måste forskas vidare om. Bland annat finns ännu ingen forskning om effekterna av långvarig användning av VR-teknik. I dag är också anändningsmöjligheterna begränsade. Vi kan göra korta virtuella resor och spela spel, men till exempel taktila upplevelser, smak och dofter är ännu i utvecklingsstadiet för VR-teknologin.
Foto: Unsplash
LÄS OCKSÅ: Janne Wass kommentar: Artificiell lycka
