Ökad skövling i Amazonas

av John Illman

Skogsskövlingen i Amazonas har ökat dramatiskt under de senaste åren, för att bereda mer plats för boskapsmarker och sojaodlingar. President Jair Bolsonaro har rivit upp skogsskyddslagar för att smida mynt av Amazonas, vilket gör frågan till en het potatis i presidentvalet i oktober.

Amazonas är utspritt över sju miljoner kvadratkilometer och nio länder: Brasilien, Peru, Bolivia, Colombia, Venezuela, Ecuador, Guyana, Surinam och franska Guyana.

Romulo Batista, som arbetar för Greenpeace i Brasilien, säger att problemet med skogsskövlingen i landet har förvärrats avsevärt under president Jair Bolsonaros högerstyre sedan 2019. Den brasilianska staten reserverar allt mindre mängder pengar för att bevara Amazonas. Skogsskövlingen minskade däremot successivt under vänsterpresident Luiz Inácio ”Lula” da Silvas tid vid makten under 00-talet. Lula är förhandsfavorit i presidentvalet som hålls i oktober, ett val som kan ha avgörande konsekvenser för Amazonas framtid.

– Den nuvarande regeringen avvecklade också det rättsliga system som fanns kring skyddet av Amazonas. Rättsskyddet hade utvecklats alltsedan Brasilien åter blev en demokrati år 1988.   

Amazonas är den största tropiska regnskogen i världen. Batista förklarar att det också finns miljontals växt- och djurarter i regnskogen som inte ännu har dokumenterats vetenskapligt.

– Den här enskilda orsaken i sig är enligt mig ett tillräckligt betydande skäl för att skogsskövlingen genast ska upphöra.

Greenpeace samarbetar med andra miljöorganisationer för att försöka minska skogsskövlingen. Trots det har nedhuggningen av regnskogen ökat markant under de senaste åren.

– 7,5 kvadratkilometer skog höggs ner år 2018. År 2021 försvann 13,2 kvadratkilometer, vilket var en ökning med 75 procent på tre år.

I Brasilien sker avverkningen av regnskogen aktivast i delstaterna -Para och Mato Grosso, men också i stor utsträckning i delstaten Amazonas.

Alejandro Parellada vid organisationen Iwgia förklarar att regnskogen lagrar enorma kolreserver som hjälper till att stabilisera klimatet. Skövlingen skadar således allvarligt ekosystemet i regnskogen.

– Nerhuggna skogar är den största källan till utsläpp av växthusgaser. Avskogning för att få mark för jordbruk eller köttproduktion medför att växthusgaser frigörs i atmosfären, vilket destabiliserar klimatet, säger Parellada.

Han tillägger att förutom i Brasilien sker skövlingen som aktivast i Ecuador och Bolivia. Enligt Parellada har 76 miljoner hektar av Amazonas avverkats sedan år 1985.

Lauri Tähtinen vid finländska Utrikespolitiska institutet uppger å sin sida att avverkning av skogar bidrar till att infektionssjukdomar lättare sprider sig från djur till människor. Han tillägger att avverkning sker kraftigt också i Venezuela och Peru, delvis av andra orsaker än i Brasilien.

– I Venezuela tvingas regnskogen ge vika för bland annat oljeborrning. I Peru byggs nya och större vägar i Amazonas-området.

Som forskare oroar han sig också för att regnskogen på grund av avverkningarna riskerar att släppa ut mer koldioxid än vad den binder.

Kontakt med ursprungsbefolkningen

I Amazonas bor flera ursprungsfolk, vars livsmiljöer och levnadsvanor hotas av avverkningen i regnskogen. Greenpeace i Brasilien stöder flera av dessa.

– Vi hjälper till exempel Munduruku-folket i deras kamp mot att en damm byggs för vattnet som rinner längs med deras marker.

Munduruku-folket lever några hundra kilometer sydöst om staden Manaus. De brasilianska ursprungsfolkens sätt att leva är överlag mycket utsatt då det gäller gruvdrift, organiserat jordbruk och olaglig skogsskövling.

Parellada påpekar att det finns flera ursprungsfolk runtom i Amazonas, inte endast i Brasilien. Gemensamt för dem är att de alla är beroende av att regnskogen inte huggs ner.

– Det här beror på att ursprungsbefolkningen dels hittar sin mat här, dels på att skogen utgör en grundsten i deras världsuppfattning. Logiskt nog reagerar de kraftigt på att utomstående vill förstöra deras hemmiljö.

Parellada tillägger att de olika folkslagen organiserar sig i sina lokalsamhällen runtom i Amazonas mot skogsskövlingen. De framställer klagomål till regeringen i landet där de bor och till internationella organisationer.

Vem kan stoppa skövlingen?

Enligt Batista finns det ingen enkel lösning på problemet med skogsskövlingen. Parlamentet i Brasilien har redan fattat beslut om att göra det enklare att fortskrida med avverkningarna.

– Exploateringen av ursprungsbefolkningarnas områden och våldet mot dem kan komma att öka.

Men att minska skogsskövlingen är inte omöjligt. Batista förklarar att mellan åren 2004 och 2012 minskade avverkningen med 80 procent i Amazonas. Detta sammanföll med Lulas presidentperiod, som sträckte sig från 2003 till 2010.

– När det finns ett politiskt intresse att bevara Amazonas och när pengar används till exempel för forskning om regnskogens betydelse, kan avskogningen minska och kanske till och med helt upphöra. Men utan en politisk vilja hos Brasiliens statsledning att skydda Amazonas kommer avverkningen av skogsskövlingen inte att upphöra.

Alejandro Parellada säger å sin sida att invånare runt om i hela världen kan påverka skogsskövlingen av Amazonas. Det handlar främst om att minska på konsumtionen av två matprodukter.

– Boskapsuppfödningen fortsätter och produktionen av soja och kött ökar stadigt på den skövlade marken. Också försäljningen av trä från regnskogen gör att nedhuggningen fortsätter. Om konsumtionen av -soja– och köttprodukter minskar kan det påverka Amazonas positivt.

Foto: Greenpeace

Lämna en kommentar