Girig-Sverige tigs ihjäl i politiken

av Per-Erik Lönnfors

Sverige är ett land där skatten på arbete tillhör jordens högsta, men där tillgångar beskattas betydligt lägre än i många andra länder. Det är ett land där det 2022 råder bostadsfeber, börsfeber och kryptofeber. Samtidigt. Där jakten på snabba pengar blivit en folkrörese. 1996 fanns det 28 miljardärer i Sverige. Idag är de 542. Tillsammans har de blivit 30 gånger rikare på 25 år. Samtidigt är andelen svenska hushåll med låg ekonomisk standard den högsta någonsin”. Så står det på försättsbladet till journalisten Andreas Cervenkas bok Girig-Sverige.

Jag läser boken dagen före Sverige riksdagsval 11.9. 2022. I den politiska debatten har Cervenkas uppgifter lyst med sin frånvaro. Den har dominerats av gängvåld och Sverigedemokraterna. Men redan 2020 sade Nordeas chefs­ekonom Annika Winsth: ”Mina kollegor i finans­marknaden säger att Riksbanken tar från dem som behöver och ger till dem som redan har med den politik man för. Det är rätt anmärkningsvärt att det kan pågå utan större­ debatt”.

Cervenka rapporterade från Silicon Valley till Dagens Industri 2017–2019. Han jobbar nu för Aftonbladet. Hans grepp är journalistiskt, rapporterande. I källförteckningen finns flera tidningar och tidskrifter än böcker.

I Kalifornien chockade han en kollega med att Sverige inte har någon fastighetsskatt, ingen förmögenhetsskatt, lägre företagsskatt än USA och i princip skattefri aktieutdelning.

 

Siffermängden i boken är bedövande. Den är för lätt för dem som studerat ekonomi, men för svår för den som inte gjort det. Humorn roar, men skär sig mot ämnet: ”I en fjärde­klassists vardag är fysisk valuta något som i princip enbart förekommer i kuvert från gammelmormor”.

Som främsta orsak till förmögenhetsklyftan anger Cervenka fastighetsaffärer. Det har lönat sig att låna. De som inte ägt sin bostad är stora förlorare. De redan rika har blivit enormt mycket rikare. Cervenka nämner inte de nya företagare som blivit stormrika på ny teknologi och digitalisering. Ojämnt har det blivit i varje fall.

Författaren gör ingen djupare ideologisk, politisk eller annan samhällsanalys. Som bote­medel tar han främst fram skattepolitiken. Av de tre traditionellt skyddslösa skatteobjekten, de tre ”f:n”, föda, fastigheter och fattigt folk, har spekulanterna i fastigheter smitit undan.

Rikspolitikerna är passiva. Kommunalpolitiken är i förbund med fastighetsjobbarna, som Sinclair Lewis visade redan i Babbitt för exakt 100 år sedan. Populisterna lyckas med konststycket att ge pengar åt de rika och ta röster av de fattiga. Det är lättare att förtjäna pengar med pengar än med arbete.

En del kapitalister rycker på axlarna, som Warren Buffet: ”Det pågår ett klasskrig därute, och min klass vann”.

Andra är oroliga. Peter Gyllenhammar: ”En ökad beskattning av inkomster och förmögenheter tror jag är ofrånkomlig och jag är övertygad om att detta kommer att skapa stora spänningar i samhället, inte nödvändigtvis till fördel för de nya kapitalisterna.”

Och 85-miljardersmannen Roger Akelius:­ ”Jag är rädd för vad som kommer att hända. När man får så här enorma klyftor kommer några bli rejält lidande. Det byggs upp en enorm frustration”.

Den svenska skattemedborgaren Björn Wahlroos, med 7 miljarder på 90:nde plats i Sverige, har inte uttalat sig i frågan.

 

 

Andreas Cervenka:
Girig-Sverige. Så blev folkhemmet ett paradis för de superrika.
Natur&Kultur, 2022.

1 kommentar

Bertel Andersson 24 november, 2022 - 11:10

Visst hajar man till inför detta. Hell dig Per – Erik Lönnfors.

Reply

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.