Medgrundare och en av tre ordförande
i det nygrundade feministiska partiet i Finland (på bilden tredje från vänster i främre raden).
1. Saknas feminism i de nuvarande partierna?
– Det finns nog mycket feminister i de nuvarande partierna, så jag skulle inte säga att de saknar feminism, men frågan är om de gör feministisk politik?
– Vårt politiska program är inte färdigt ännu, men de stora linjerna i vår politik är jämställdhet, likvärdighet och mänsklig säkerhet. De är tankar som delvis finns i andra partiers program, men utvecklingen har skett alldeles för långsamt hittills. Vi frågar också för vem politiken görs, och vill utmana den rådande idén om att politikens mål är att tjäna nationalstaten, vilket vi har sett leda till att atmosfären blir spänd, man vill stänga gränser och till och med smita internationella människorättsavtal.
2. Är feministisk politik automatiskt vänsterpolitik?
– För oss är konservativ-liberal-axeln viktigast på den politiska kompassen, där vi ser oss vara ganska starkt i den förnyande ändan. Vår analys av samhälleliga strukturer landar närmare vänsteraxeln, vi stöder välfärdssamhället. Inte ser jag egentligen någon konflikt mellan feminism och marknadsekonomi. Högerpartierna kunde nog i princip också göra feministisk politik bara de skulle erkänna samhälleliga strukturers inverkan på jämlikhet.
3.Hur ser framtiden ut för partiet?
– När vi har samlat ihop tillräckligt många anhängarkort publicerar vi vårt politiska program och börjar förbereda oss för kommunalvalet 2017. Vi räknar inte med alltför omfattande listor men hoppas på att få igenom kandidater åtminstone i Helsingfors.
– Förutom att vi strävar efter beslutsfattande positioner är vi också med och bygger en bredare medborgarrörelse, vi vill ge människor möjlighet att påverka saker som berör dem själva genom att åka på landskapsturné, ordna diskussionstillfällen och utbildning. Och framför allt vill vi också påverka de andra partierna innan vi själva hinner uppnå beslutsfattande positioner, genom att hämta nya initiativ till diskussionen och sparra gamla partier till att effektivare ta upp jämlikhetsfrågor.
Elis Karell
