Det existerar ett hårt korstryck inom regeringen, De gröna, Vänsterförbundet och Socialdemokraterna har ambitiösa klimatambitioner som krockar med Centerns och SFP:s strävanden att värna om skogs- och torvindustrins intressen. Det här säger miljöexperten Sini Harkki till Ny Tids utsände Mikael Sjövall.
Statsminister Sanna Marins regering har ambitiösa miljöpolitiska målsättningar, men interna tvister i regeringen sätter stopp för de praktiska åtgärderna. Det anser Sini Harkki som har ett förflutet som Greenpeace Nordens tidigare direktör i Finland.
Harkki motsvarar inte den stereotypa schablonen av en miljöaktivist. Hon är lyhörd, socialt smidig, vänlig och tar sällan till den verbala storsläggan i debatter.
För några veckor sedan sadlade Harkki om från jobbet som högsta chef på Greenpeace Norden i Finland till det nya jobbet som ledande konsult på konsultbolaget Tekir. Nu ska hon ge goda råd i företagsansvar och hjälpa bland annat sådana bolag som tidigare var måltavlor i Greenpeaces kampanjer.
– Jag träffade en företagare som frågade på vems sida jag är nu för tiden. Jag svarade att jag är på klimatets sida och att jag kan hjälpa deras bolag att reducera sina klimatutsläpp, säger hon.
Nu är klimatet mainstream
Trots den insinuanta frågan har det blivit lättare att diskutera ekologiska fotavtryck, klimatfrågor och hållbar utveckling med representanter från affärsvärlden, anser hon.
– Det miljöpolitiska åsiktsgods som betraktades som extremt för 15 till 20 år sedan har i dag blivit en del av den politiska huvudfåran och mainstream.
När skedde genombrottet?
– Det har skett en långsam förbättring av debattklimatet under hela 2010-talet. Allt fler politiska tungviktare har påtalat behovet av en ambitiös klimatpolitik.
Harkki nämner Samlingspartiet som ett konkret exempel. Tidigare var det främst europaparlamentarikern Sirpa Pietikäinen och den politiske veteranen Pertti Salolainen som höll de miljöpolitiska frågorna vid liv på Samlingspartiets dagordning. Sedan gick partiledarna Jyrki Katainen, Alexander Stubb och Petteri Orpo in för att betona klimatfrågans betydelse i partiets ställningstaganden, anser hon.
– Klimatfrågan prioriteras numera av alla andra riksdagspartier än Sannfinländarna. Klimatförändringen behandlas inte heller längre i sin egen lilla politiska silo, utan den genomsyrar en lång rad frågor i riksdagen.
Det stora klivet 2018
Enligt Harkki skedde den riktigt stora attitydförändringen när Förenta Nationernas klimatpanel IPCC 2018 gick ut med sin delrapport, som varnade för att det brådskar om vi ska lyckas bromsa uppvärmningen till 1,5 grader Celsius. Vid samma tidpunkt fick Greta Thunbergs proteströrelse allt större inflytande, vilket mobiliserade ungdomar över hela världen. Företagen hade också blivit pådrivande i olika satsningar på hållbar utveckling. Vinden vände i ett slag.
– Som kampanjansvarig har jag alltid vetat att det inte räcker med kunskap. Det måste därtill finnas en känslomässig dimension för att folk ska engagera sig i klimatfrågan. Många finländska politiker säger nu att de vill bromsa klimatförändringen för att trygga en framtid för sina barns och barnbarns skull.
Hur tycker du att Antti Rinnes och Sanna Marins regeringar har klarat sig miljöpolitiskt?
– Regeringsprogrammet är ambitiöst, men än så länge har varken Rinnes eller Marins regering fattat sådana beslut som skulle styra den finska miljö- och klimatpolitiken i en bättre riktning.
Trots många ambitiösa skrivningar i regeringsprogrammet finns det också motstridiga målsättningar som försvårar de miljöpolitiska åtgärderna, enligt Harkki.
– Regeringsprogrammet slår fast att kolsänkorna ska utökas och att den totala mängden biomassa inte får minska i landets skogar. Trots det lyckades Centern driva igenom ett krav att skogsindustrins verksamhet inte får begränsas. De här två målsättningarna i regeringsprogrammet är motstridiga och går inte att förena.
Korstryck inom regeringen
Enligt Harkki existerar det ett hårt korstryck inom regeringen. De gröna, Vänsterförbundet och Socialdemokraterna har ambitiösa klimatambitioner som krockar med Centerns och SFP:s strävanden att värna om skogs- och torvindustrins intressen.
– Regeringens miljöpolitiska möte i Nordsjö nyligen var en stor besvikelse. Regeringen ville på grund av Centerns påtryckningar inte röra de statliga subventionerna till torvindustrin. Man nöjde sig istället med att säga att torvindustrin ska avvecklas på lång sikt utan att precisera ett datum när så ska ske.
Varför lyckas torvindustrin fortfarande lägga beslag på statliga subventioner?
– Torvindustrin sysselsätter i dag högst 3 000 personer, men branschen har ett stort symbolvärde för Centern. Det är viktigt för Centern att visa utåt att de lyckas försvara landsbygdens och de egna kärnväljarnas intressen.
Harkki tror att Marins regering kommer att utsättas för sitt miljöpolitiska elddop nästa höst.
– Riksdagen tar då ställning till miljöskattereformen och klimatlagen. Det vore viktigt att Finland avvecklar alla statliga subventioner till fossila bränslen. Om så inte sker kommer vi att få det mycket svårt att bli koldioxidneutrala 2035.
Ett annat tvistefrö som delar regeringen är inställningen till en trafikpolitisk reform.
– Det vore viktigt att höja bränslepriserna för att gynna kollektivtrafiken och framväxten av alternativa fordon med lägre utsläpp. Frågan är hur regeringen ska kompensera de förhöjda kostnaderna för dem som bor på landsbygden, där Centern och SFP har starkt väljarstöd.
I vilka miljöpolitiska frågor har regeringen lyckats?
– Regeringen har lyckats underlätta och luckra upp de bestämmelser som berör detaljplaneringen och miljötillstånden för vindparker. Det här kommer förhoppningsvis att påskynda etableringen av nya vindparker och därmed utöka andelen förnybar energi, säger Sini Harkki
Foto: Mikael Sjövall
Sini Harkkis råd till statsminister Marins regering:
- Utöka kolsänkorna genom att reducera de statliga avverkningarna i de finska skogarna.
- Avveckla de statliga subventionerna till fossila bränslen.
- Slå fast en tidpunkt för när och hur torvindustrin ska avvecklas. Se till att de som jobbar i branschen erbjuds andra jobb.
- Stöd en strukturell reform av den finska skogsindustrin. Satsa på en produktutveckling som producerar färre engångsartiklar och fler produkter som kan binda kol och ersätta till exempel plast och bomull.
- Utveckla sådant jordbruk som binder kol och minskar på avrinningen av övergödande ämnen till Östersjön.
