Konst, blod och olja
Det har stormat på den svenska konstscenen denna vår. Tensta konsthall har i utställningen Abstract Possible samarbetat med auktionshuset Bukowskis. Tensta konsthall är en privat stiftelse som stöds av Kulturrådet, Stockholms stad och landstinget. Den har genom åren kämpat med ekonomiska problem och vandalisering. Fint att anrika Bukowskis kan vara med och sponsra lite då, eller?
Om konsten och pengarna
En amerikansk dam reste till Paris 1913. Hon frågade Ezra Pound vad konsten fanns till för. Pound svarade: ”Fråga mig varför en rosbuske finns.”
Det finns en smygande attityd hos oss att konst är lyx. Bilder, böcker, musik och teater anses inte vara nödvändigt. Vi är ense om att sjukvård och skola skall betalas av alla gemensamt, men när det kommer till konst hävdar allt fler att den skall existera på marknadens villkor. ”Låt dem som vill ha den betala för den!” Konst är en elitistisk produkt, dessutom förmodligen bara båg.
Är godhet tråkigt?!
Kan man verkligen arrangera litteraturdagar med temat godhet?! Är det för pretentiöst? Blir det för mesigt och jolmigt? Det är trots allt så att godhet är svårare att gestalta litterärt än ondska. Ondskan fascinerar, medan godheten lätt lockar fram våra klyschor.
Det fanns vissa farhågor inför årets upplaga av Mariehamns litteraturdagar. I tre dagar framträdde ett tjugotal nordiska författare. Som vanligt var Mariehamns stadsbibliotek fullsatt från morgon till kväll. Jag blir rörd till tårar bara av det faktum att biblioteket tidigt en lördagförmiddag är fullsatt med sorlande människor. Trots en uppsjö av litterära evenemang både i Sverige och Finland har Mariehamns litteraturdagar i nitton år lyckats behålla både stilen och publikens intresse. Hemligheten ligger delvis i en kompetent bibliotekspersonal, som lyckas fånga in teman som ligger i tiden, som har förmågan att plocka fram både de stora affischnamnen som lockar den breda allmänheten och mindre kända namn som har något angeläget att komma med. Det är en ständig balansgång mellan populism och konstnärligt mod. Med åren har publiken i Mariehamn lärt sig att lita på evenemanget, det är oftast riktigt, riktigt bra även om man inte ens hört talas om alla författare.
”I Gaza finns inga barn”
Jag vill låna mitt spaltutrymme till Gazas barn, till två texter skrivna av ungdomar strax efter kriget. De här berättelserna och många fler översattes och spreds efter kriget. De lästes bland annat i Stockholm vid en manifestation för Gaza i höstas och på en Amnestykonsert i Mariehamn i julas.
Tokskap, klokskap och ängen däremellan
Det finns tokskaper och det finns klokskaper och det finns en äng däremellan där de flesta av oss vilar.
Krig är tokskap, att fira krig, att romantisera, heroisera krig. Det är tokskap. Fred är klokskap, det är inte svårt att förstå och lätt att fira. Att högtidlighålla ett slag vilar på ängen däremellan, liksom de flesta av oss gör.
