RASISMSKANDAL! PLÅSTERCHOCKEN!

1,6K Det är populärt, särskilt bland Sannfinländarna, att anklaga medierna för överreaktioner då det gäller rasism, eller ”rasism”. Vi är för snabba med att hugga på alla ”skämt” och åsiktsyttringar som inte faller ”kulturmarxisterna” och ”blomsterhattarna” i smaken, och kalla dem för rasism, menar många. Partiets spin doctor Matti Putkonen har gått så långt som att hota att polisanmäla alla som kallar sannfinländare för rasister eller nazister. Olli Immonen, riksdagsledamot och medlem av Yles förvaltningsråd, anklagar Yle för en rödgrön konspiration och anser att bolagets journalister borde anställas så att alla politiska inriktningar är jämnt fördelade.

Men det är inte bara Sannfinländarna som anser att det börjar gå inflation i rasismanklagelserna i medierna. ”Är jag rasist om jag blandar mitt kaffe med mjölk nu?” frågar en kompis på Facebook då han läser MTV3:s ”nyhet” med rubriken ”Rasismskandal över plåster på svenska apotek”. Enligt artikeln anklagade bloggaren och vänsterpartisten Paula Dahlberg, född i Colombia, svenska apotek för rasism för att de endast säljer beige plåster under färgbeskrivningen ”hudfärgad”. Plåstergate spred sig i medierna, till den grad att Danmarks utrikesminister Kristian Jensen från borgerliga Venstre lyckades skapa en smärre diplomatisk kris efter att han länkat till Jyllands-Postens nyhet om plåstergate på Facebook med kommentaren ”Är ännu en gång glad över att jag inte bor i Sverige …”, undersförstått att det här med antirasism nu har gått över styr i Svea land. Till och med på Hufvudstadsbladet seglade den nyheten upp som andra nyhet på webbsidan – och har i skrivande stund delats 86 gånger.

Den här ”rasismskandalen” är skapad av media, ivrigt påhejad av alla de som anser att ”antirasismen gått för långt”. Media älskar skandaler. ”Kohu” talar vi om i Finland, ”chock” snackas det om i Sverige. Speciellt under de nyhetssvaga sommarmånaderna behöver medier klick på webbsidorna och sålda lösnummer, och inget säljer så bra som skandaler. Då är det behändigt att kunna blåsa upp små händelser till stora skandaler. I denna tid av identitetspolitik och nätkampanjer är det enkelt att skapa rubriker av folk som blivit ”kränkta” av någon eller något. Någon skriver nåt på Twitter, och redan ett tiotals retweets och svar senare, kan kvällstidningarna legitimera det som en ”skandal”, sedan hoppar andra medier på, ringer experter, kontaktar politiker och ombudsmän, och citerar andra medier, ibland utan att ens ta reda på hur det ursprungliga uttalandet såg ut.

Exakt så gick det till då MTV3 skrev om ”rasismskandalen”. Låt oss därför gå tillbaka till ursprunget, nämligen en morgonsändning måndagen 10 augusti i P1 på Sveriges Radio. Klippet finns tillgängligt för alla att lyssna på här, men det hade MTV3:s reporter inte gjort. Lyssnar man på klippet är det svårt att förstå varifrån ”skandalen” kommer. Paula Dahlberg låter inte det minsta arg, upprörd eller kränkt. Hon har ringts upp av P1:s morgonvärdar för att snacka vithetsnormen i Sverige och hur den tar sig uttryck i vardagliga företeelser, som hudfärgade plåster. Med i den lugna, sansade och på alla sätt vänliga diskussionen är också Eva Fernvall från Apoteket. Den enda som nämner ordet rasism i sändningen är programvärden. Dahlberg använder inte ordet en enda gång. Hon anklagar ingen för något, kallar inte plåstren eller apoteken för rasistiska, och säger dessutom att plåsterfrågan egentligen är en bagatell, en ganska löjlig fråga att diskutera. Men, säger hon ”när man tar alla de här små sakerna, plåster, bandage, underbyxor och leksaker till barn” (som kallas hudfärgade men bara finns i beige, red. anm.), ”utgör de tillsammans en helhetsbild för oss som inte är vita, som kan känna oss exkluderade och inte får vara med på samma villkor”. Fernvall från Apoteket säger att det visst är ”lite skämmigt” att man på Apoteket inte själva kommit att tänka på att det kan vara exkluderande att ”hudfärg” bara finns i en nyans, och lovar att Apoteket ska sluta använda den färgbenämningen och utreda om det går att få plåster i andra nyanser. Dahlberg verkade nöjd med svaret och Fernvall verkade snarast glad över att någon lyft fram en problematik som företaget inte kommit att tänka på. Problem solved.

Men en sansad diskussion om ett brett tema som vithetsnorm, som utmynnar i ömsesidig förståelse, gör sig inte för klatschiga rubriker. Därför målar medierna med bred pensel och skriver i luddiga ordalag om vad Dahlberg sagt – om de ens lyssnat på diskussionen. Man kan också göra som MTV3 gjorde, det vill säga använda den högerextrema tidskriften Fria Tider (som står Sverigedemokraternas ungdomsförbund nära) som källa för information. MTV3 har sedermera rensat Fria Tider från sin källförteckning, men till en början kom den huvudsakliga informationen om P3-inslaget just från Fria Tider. Det var i Fria Tider som uppgiften om att Dahlberg anklagat apoteken för rasism förekom , och en snabbkoll ger vid handen att det verkligen är Fria Tider som först plockat upp ”nyheten” – bland annat Putinstyrda Sputnik News använder också Fria Tider som enda källa. Sputnik News avslutar sin artikel med meningen: ”Inom en snar framtid kan det vara så att ’gamla svenskar’ måste skydda sina rättigheter som etnisk minoritet”. Fria Tider skriver: ”Dahlberg skyller förekomsten av rasistiska plåster på den så kallade ’vithetsnormen’ – ett vänsterbegrepp som går ut på att ondgöra sig över att majoriteten av invånarna i Sverige än så länge är svenskar”. (Min kursivering, red.anm. Alla länkar till propagandasidor går via donotlink.com)

Är det här den typen av journalistik som MTV3 vill understöda?

Det är lätt för medierna att hänvisa till att man vill lyfta fram frågor som ”intresserar allmänheten” då de gång efter annan skapar hönor av en fjäder. Ofta handlar det om frågor som berör identitetspolitik: rasism, feminism, etc. Det finns ofta en dubbelmoral i dessa ”nyheter”. Å ena sidan är det bra att det lyfts fram frågor i vardagen som stärker rasistiska, misogynistiska och homofoba strukturer. Vithetsnormen är ett reellt problem som bör diskuteras. Men å andra sidan finns det ofta i artiklarna en underton av förlöjligande: ”se nu hur feminismen/antirasismen/mångkulturalismen har gått för långt – man får inte ens göra [fyll i valfri vardagssyssla] längre!” Dessa reaktioner uppstår då man plockar enskilda företeelser ur sina sammanhang. För ateister eller förespråkare för en multikulturell skola är det egentligen inte ett stort problem att det sjungs Den blomstertid på skolavslutningarna. Beigefärgade plåster är inte heller något som antirasister ställer sig på barrikaderna över. De är lättfattliga exempel tagna ur en mycket bredare kontext. Men vill man förlöjliga feminister, antirasister och övriga ”blomsterhattar”, är det enkelt att få det att se ut som om antirasistiska aktivister med fradga runt munnen attackerar det svenska apoteksystemet för de ”hudfärgade” plåstrens skull genom att använda ord som ”anklaga”, ”rasismskandal”, ”kränkt” och så vidare.

Fallet med plåstergate belyser hur lat klickjournalistik kan ha allvarliga följder. Det handlar inte bara om att det är rent ut sagt urkass journalistik att inte gå till källan för ett uttalande innan man citerar det. Det handlar inte bara om att det är en skam för hela det journalistiska fältet att ett av Finlands största mediebolag använder en öppet rasistisk webbtidning som huvudsaklig källa för att skapa en nyhet med clickbait. Det handlar inte bara om att inget av medierna som skrivit om händelsen har bemödat sig att fråga Paula Dahlberg om hon verkligen tycker att beige plåster är rasistiska. Så här skriver hon på Twitter, om någon hade bemödat sig att kolla:

Eftersom allehanda media och annat löst folk läser mina tweets: JAG TYCKER INTE PLÅSTER/BEIGT ÄR RASISTISKT!! Har jag varit nog tydlig nu?

— Din isvak i värmen (@vardagsrasismen) 14 augusti 2015

Nej, det handlar om att medierna i denna lättja underblåser rasistiska attityder, och förvränger diskussionen om de frågor de behandlar. Den här typen av skräpjournalistik jämställer Paula Dahlbergs funderingar om vithetsnormen och beige plåster med uppståndelsen kring Olli Immonens vidriga, fascistiska Facebookinlägg i medlet av juli om ”kriget mot multikulturalismen”. Den senare nyheten är en som förtjänar alla rubriker. Den tidigare gör det inte. Men för de som vill ge rasismen fri lejd i samhällsdebatten får draghjälp medier som MTV3  genom att kanalen på detta sätt ropar ut ”RASISMSKANDAL” varje gång någon kommenterar något angående rasism och vithetsnormen. Denna journalistik förstärker också det klimat av näthat som kan få konkreta följder för de personer det drabbar. Paula Dahlberg har nu seglat upp som denna veckas främsta måltavla för nynazister, rasister och nättroll i Sverige. På Instagram har hon lagt upp ett av de många hatmejl hon mottagit under denna vecka:

A photo posted by Paula (@vardagsrasismen) on Aug 13, 2015 at 4:39am PDT

Dahlberg skriver: ”Jag undrar lite var alla demokratins försvarare håller hus nu? Var är alla fina ord om yttrandefrihet som hörs så ljudligt när det protesteras mot SD, men lyser med sin frånvaro när aktivister som jag hotas och försöks tystas?” Det är bland annat mot er, MTV3, som den här udden riktas.

Janne Wass