B3W kommer möta samma utmaningar som Kinas sidenvägs-initiativ

av Gordana Malešević

G7 kommer inte att lyckas bättre med sitt Build Back Better World-initiativ än den kinesiska statsmakten har gjort med sitt Ett bälte, en väg-initiativ. Till att börja med behöver G7-ländernas regeringar få en stor mängd privata aktörer att vilja investera i B3W-initiativet.

Fredagen 10 december ska G7-ländernas utrikesministrar och biståndsministrar mötas i Liverpool. Till detta tre dagar långa möte är även utrikesministrar från ASEAN-länderna inbjudna. ASEAN är en geopolitisk och ekonomisk organisation bestående av tio länder i Sydostasien: Brunei, Filippinerna, Indonesien, Kambodja, Laos, Malaysia, Myanmar, Singapore, Thailand och Vietnam. Inbjudan till ASEAN-medlemmarna kommer mot bakgrunden att ledarna för G7-länderna Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA i juni – på president Bidens initiativ – kom överens om ett infrastrukturstöd till låg- och medelinkomstländer. 

Build Back Better World (B3W) är de sju demokratiernas alternativ till den kinesiska statsmaktens Ett bälte, en väg-initiativ, även kallat Kinas sidenvägsinitiativ, och är enligt Vita Husets pressrelease tänkt att ”möta världens största utmaningar och lyfta fram den gemensamma värdegrunden”.

Tanken är att regeringen i respektive G7-land ska mobilisera och koordinera privat kapital tillsammans med ländernas utvecklingsinstitutioner in i fyra fokusområden: klimat, hälsa och säkerhet, digital teknologi samt jämställdhet och jämlikhet. Det är också tänkt att alla G7-länderna ska öka sin utvecklingsstödsbudget så att Build Back Better World-initiativet blir ”en kollektiv katalysator med många miljarder dollar i infrastrukturinvesteringar i låg- och medelinkomstländerna de kommande åren”.

Transparens i fokus

Första punkten i G7-ländernas B3W-initiativ står i stark kontrast mot den kinesiska statsmaktens Ett bälte, en väg-initiativ. Där står att det är ”ett värderingsdrivet infrastrukturutvecklingsprojekt som ska utföras transparent”. Detta inger hopp. Transparens är sannerligen inte den kinesiska statsmaktens starka sida; Ett bälte, en väg-initiativet kantas av allt från anklagelser om mörkläggning till anklagelser om våldsamma nedslag mot folkliga protester mot Ett bälte, en väg-projekten i och utanför Folkrepubliken Kina. Men även om USA och de andra G7-länderna är demokratier har de olika inställning till och praxis för transparens. Dessutom tänjer även dessa länders regeringar på sanningen, bryter mot de transparensdirektiv som de har upprättat, är skyldiga till mörkläggning och några av dem anklagas även för mord på sin egen och andras befolkning i syfte att nå de ekonomiska målen.

Utbredd skepsis

G7:s Build Back Better World-initiativ har välkomnats på många håll. Världens största demokrati, Indien, kommer förhoppningsvis få stöd för att på ett systematiskt sätt göra upp med den misogyni som genomsyrar alla områden och nivåer i samhället, och säkerligen få stöd för klimatanpassad och hållbar omställning för att möta målen i Parisavtalet. Den kinesiska statsmakten har, under Xi Jinping, upprepade gånger försökt att få in en fot i Indien, dock utan större framgång. Indiens regering anser att ”ett bälte, en väg-initiativet inkräktar på landets suveränitet, med den kinesisk-pakistanska ekonomiska korridoren som går genom det av Pakistan ockuperade Kashmir”.

Inte desto mindre frågar sig analytiker och medborgare världen över om G7:s B3W verkligen kan bli den motvikt och det alternativ som krävs till den värdekonservativa och alltmer auktoritära kinesiska statsmakten. Frågan är berättigad med tanke på att den kinesiska statsmakten med Ett bälte, en väg-initiativet nu är verksam på fem kontinenter och i 139 av världens länder, däribland i Grekland, Italien och Polen, som alla är EU-medlemmar. Tillsammans står de 139 länderna för 40 procent av världens BNP och innehar 63 procent av världens befolkning. Men utmaningen för G7-ländernas transparenta och på mänskliga rättigheter grundade utvecklingsstöd är inte endast att Kinas sidenvägsinitiativ redan finns i stora delar av världen och att många av dessa länders regeringar och regionala styren har ingått omfattande och tidsmässigt långa kontrakt med den kinesiska staten, utan också att en ansenlig mängd politiska ledare i Afrika, Europa och andra världsdelar vill samarbeta med den kinesiska statsmakten eftersom de delar dess auktoritära ledarskap och värdekonservativa livsåskådning och politik.

Samtidigt står den kinesiska statsmakten inför betydande utmaningar. Många länder i Sydostasien och Afrika har nu så stora låneskulder till olika kinesiska institutioner att statsskuldens andel av BNP är så stor att den årliga statsskuldskostnaden är större än kostnaden för grundläggande samhällsservice. Det vill säga att en betydande andel länder som tagit emot stöd och tagit lån i samband med Kinas sidenvägsinitiativ nu har svårt att betala av sina skulder; och har på grund av inhemska protester och klimatkonsekvenser, som utbredd torka och återkommande dåliga skörda, tvingats att tänka om, senarelägga och i vissa fall annullera de projekt de planerat för inom Kinas Ett bälte, en väg-initiativ.

Republiken Kongo tog 2019 ett lån hos Internationella valutafonden för att kunna betala en del av sin skuld till Kina. I Zambia, där merparten av statsskulden är till Kina, har det folkliga motståndet mot regeringens samarbete med statsmakten i Kina och landets stora statsskuld lett till en #SayNoToChina-kampanj på twitter och till omfattande skadegörelser på dagligvaruaffärer som ägs av kinesiska medborgare. I Myanmar har den kinesiska staten, efter massiva folkprotester, tvingats att minska omfattningen och sänka kostnaderna för utbyggnaden av hamnen i Kyaukphyu. Hamnen ligger i den så kallade Speciella ekonomiska zonen i Rakhine-provinsen i västra Myanmar och arbetet inom Ett bälte, en väg-initiativet övervakas av landets militärjunta.

Nu undrar många analytiker och medborgare världen över dessutom om de av den kinesiska staten grundade institutionerna som Sidenvägsfonden, Nya utvecklingsbanken och Asiatiska infrastrukturinvesteringsbanken kommer fortsätta att ge stöd åt Ett bälte, en väg-initiativprojekt när de långsiktiga vinsterna visat sig vara osäkra. Svaret är givet: I ett skarpt läge kommer den kinesiska statsmakten, genom de nämnda och andra institutioner, att erbjuda attraktiva alternativ, till exempel senarelägga återbetalning av skuld. 

Kort sagt: Varken G7:s Build Back Better World-initiativ eller den kinesiska statsmaktens Ett bälte, en väg-initiativ är endast utvecklingsprojekt / stöd, utan framför allt investeringar i en geopolitisk och geostrategisk plan, där alla parter vill få ut så mycket som möjligt av sina investeringar och där alla parter vill sprida sin värdegrund. Den geopolitiska maktförskjutningen mellan USA och Kina är ett faktum och i dagsläget finns det inget som tyder på att G7 kommer att lyckas bättre med sitt Build Back Better World-initiativ än den kinesiska staten har gjort med sitt Ett bälte, en väg-initiativ. B3W kommer möta samma utmaningar som Kinas Sidenvägs-initiativ. Därtill, och till att börja med, behöver G7-ländernas regeringar få en mängd privata aktörer att tro på och vilja investera i Build Back Better World-initiativet.

 

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.