Ahlfors om Bandler
Bengt Ahlfors biografi om Vivica Bandler förenar distans med närhet och får sin krydda ur författarens komplexa relation till sitt motiv, skriver Joakim Groth.
Från Galilei till Galilei
Ralf Långbackas jakt på en konstnärlig teater ledde från stora framgångar till bittra nederlag, i mångt en följd av ett förändrat samhällsklimat.
Bolaños stora avsked
I 2666 förenar Roberto Bolaño två latinamerikanska strömningar: en nästan dokumentär noggrannhet och ett i grunden magiskt universum, skriver Joakim Groth.
Roberto Bolaños sista verk, den mastodontiska romanen 2666, utkom på svenska senaste höst, åtta år efter författarens död i en leversjukdom, femtio år gammal. I det skedet var han framför allt känd som författaren till romanerna De vilda detektiverna (på svenska 2007) och Om natten i Chile (2009). Bolaño levde under slutet av sitt liv i Barcelona, hade bakom sig en vagabonderande tillvaro i Europa, tillbringade huvuddelen av sin ungdom i Mexico City (allt det här återges, mer eller mindre, i De vilda detektiverna) men var född i Chile. Han har hyllats som en förnyare av såväl den spanska som latinamerikanska berättarkonsten och, i takt med sin stigande berömmelse, som en världsförfattare.
Åttatusenetthundra middagar hos mor
Skall man alltid tro Peter Esterházy? Eftersom det han skriver är en av fakta tryfferad fiktion blir svaret jakande. Joakim Groth har läst den ungerska författarens senaste roman Ingen konst.
Världen, och jaget
En smula katalogartat ibland men det motverkas av återkommande fokuseringar på det tematiskt centrala i materialet: teaterns omständigheter, och jagets, skriver Joakim Groth om Ralf Långbackas memoarbok.
